– Bland männen behöver man gå tillbaka till 2013 och för kvinnor 2017 för att hitta samma nivå på dödligheten, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Under en lång rad av år har dödligheten i befolkningen stadigt sjunkit, framför allt tack vare att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar. Men under första halvåret i år såg vi en ökning på grund av covid-19. I april var sjukdomen till och med den vanligaste dödsorsaken.
– Covid-effekten syns tydligt i statistiken. Sjukdomen har bidragit till att dödligheten bland kvinnor har ökat med 10 procent och bland män med 14 procent jämfört med första halvåret 2019, enligt Mona Heurgren.
Totalt 14 000 personer dog i hjärt- och kärlsjukdomar under årets sex första månader, 11 600 av tumörer och drygt 5 500 av covid-19. Övriga stora dödsorsaker var demenssjukdomar, lungsjukdomar och dödsfall till följd av yttre orsaker, till exempel fallolyckor, trafikolyckor, förgiftningar och självmord.
Farhågorna för att pandemin ska ha lett till att fler tar sitt liv får inget stöd i Socialstyrelsens siffror för första halvåret. Antalet självmord uppgick till 611, varav män svarade för 437 och kvinnor för 174. Det kan jämföras med totalt 638 självmord under motsvarande period i fjol.
– Siffran är dock osäker då det kan finnas en eftersläpning i registreringen, säger Mona Heurgren.
Det är ännu för tidigt att säga om covid-19 kommer att leda till ovanligt höga dödstal även andra halvåret 2020.
– Dödligheten per 100 000 invånare är fram till början av november högre än den var mellan 2016 och 2019, men lägre än 2015. Just nu har vi en ökad smittspridning i samhället och återigen fler som dör i covid-19, men vi vet inte hur resten av året utvecklar sig. Det är oerhört viktigt att vi alla följer rekommendationerna för att bromsa smittspridningen, säger Mona Heurgren.