Det finns en oro för att coronapandemin kan leda till nedsatt psykisk hälsa i befolkningen. Socialstyrelsen följer därför utvecklingen genom de uppgifter som rapporteras in från hälso- och sjukvården till myndighetens nationella register.
De senaste åren har antalet nya fall av depressioner och ångestsyndrom generellt sjunkit och den trenden har förstärkts under pandemin. Det har även funnits indikationer på att äldre över 70 år mått psykiskt sämre under pandemin. Men den farhågan får inget stöd i inrapporterade diagnoser, även i den gruppen har antalet nya fall gått ned. Även uttagen av exempelvis antidepressiva läkemedel på recept har minskat, enligt rapporten som bygger på data mellan februari och juni.
Oro för att bli smittade
Sannolikt beror dock inte nedgången på att färre mått psykiskt dåligt utan på att man i mindre utsträckning har sökt hjälp under pandemin, enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
– Man drar sig för att söka vård på grund av rädsla för att bli smittad, säger han.
Socialstyrelsens genomgång visar också att personer som sedan tidigare har kontakt med psykiatrin och till exempel behandlas med läkemedel har fått vård och behandling vid behov under pandemin. Men det har skett en kraftig förskjutning mot digitala kontakter och telefonkontakter.
– Den digitala vården och telefonkontakter har fördubblats sedan motsvarande period förra året. Det innebär att det har varit färre fysiska besök och gruppaktiviteter, säger Peter Salmi.
Adhd ökar
Samtidigt som ett minskat antal nya patienter har sökt för depressioner och ångestsyndrom under pandemin har inrapporteringen av nya fall av neuropsykiatriska tillstånd som adhd fortsatt att öka. I linje med det har även förskrivningen av adhd-läkemedel gått upp.
– Det kan bero på att personer som väntar på en utredning inte vill tacka nej när det blir aktuellt med en utredning. Under pandemin kan bemanningen vid psykiatriska kliniker möjligen dessutom ha varit högre än normalt på grund av att man till exempel inte deltagit i konferenser eller tagit semester i samma omfattning som tidigare. Det kan ha medfört att man till och med haft större möjlighet än vanligt att utreda, säger Peter Salmi.
Det har också funnits en oro för att pandemin kan ha ökat risken för suicidförsök. Men under den period som studerats, februari till juni, har varken en ökning eller minskning av registrerade suicidförsök skett jämfört med tidigare.
Socialstyrelsen kommer senare i höst även publicera en rapport om hur många som sökt hjälp på de psykiatriska akutmottagningarna.
Läs mer
Psykiatriska tillstånd och psykofarmaka under coronapandemin (pdf)