När Socialstyrelsen utvärderade följsamheten till de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom 2018 visade det sig att det fanns ett antal förbättringsområden. Därför har myndigheten nu tagit fram målnivåer kopplade till tio av åtgärderna som rekommenderas i riktlinjerna. Även de utmaningar som setts inom arbetet med Sveriges nationella demensstrategi har vägts in.
– Syftet med målnivåerna är att bidra till regionernas och kommunernas förbättringsarbete genom att tydliggöra hur många personer med demens som bör komma i fråga för en behandling eller annan åtgärd, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig i geriatrik på Socialstyrelsen.
Enligt målnivåerna bör minst 90 procent av personerna med nydiagnostiserad demenssjukdom genomgå en fullständig basal demensutredning. De nationella data som finns är inte heltäckande, men uppgifter från kvalitetsregistret SveDem visar att andelen som fick den åtgärden 2018 var 75 procent. Minst 90 procent av de med demens bör också följas upp regelbundet inom primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården eller specialistvården.
– För att säkerställa att individens sammanhållna behov tillgodoses är det viktigt att personer med demenssjukdom följs upp ordentligt. Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan samt funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder förändras därmed över tid. Därför behövs regelbunden uppföljning av demenssjukdomen, andra sjukdomar, förskrivningen av läkemedel och behovet av omsorgsinsatser, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
Målnivåerna fastställer också att 98 procent bör ha strategier för bemötande i sin genomförandeplan samt tillgång till personcentrerade aktiviteter och stimulans.
Nationella riktlinjer – Indikatorer – Vård och omsorg vid demenssjukdom – Indikatorer (pdf)