Studien, som gjorts på data från Socialstyrelsens register, visar att personer som fick ekonomiskt bistånd under 2020 betydligt oftare än befolkningen i övrigt haft kontakt med specialistpsykiatrin på grund av psykisk ohälsa. De som mottog ekonomiskt bistånd hade också fem gånger högre risk än andra för suicid.
Känslor av skuld och skam är vanliga både vid ekonomiska problem och tankar på suicid vilket kan göra det svårt att söka hjälp eller att orka berätta om sin situation. Därför behöver socialtjänsten och hälso- och sjukvården bli bättre på att ställa frågor om den enskildes såväl psykiska hälsa som ekonomiska situation för att bättre kunna samverka om vilka insatser som behöver erbjudas.
Läs mer om studien hos Socialstyrelsen
Mer inom området på Kunskapsguiden
Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv leder till psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. I vårt tema om suicid och suicidprevention kan du bland annat läsa mer om risk- och skyddsfaktorer för suicid. Där finns också stödmaterial såsom webbaserade utbildningar och publikationer, relaterade till temat.
Handläggare inom ekonomiskt bistånd har en viktig roll att uppmärksamma eventuell bakomliggande problematik för att kunna ge rätt stöd. Handläggaren kan antingen själv hjälpa till att lösa problemet eller slussa vidare och samverka för att personen ska kunna få rätt stöd av andra verksamheter inom eller utanför socialtjänsten. Samverkan mellan olika verksamhetsområden är ofta nödvändig för att kunna ge rätt hjälp. Du kan läsa mer om detta i vårt tema om yrkesintroduktion för handläggare inom ekonomiskt bistånd.