– Att förstå och hantera att ens förälder har begått ett brott kan vara svårt och skapa motstridiga känslor. Som socialsekreterare kan du bidra till att öka tryggheten för barnet på många olika sätt. Bland annat genom att hjälpa det att hantera situationen och sina känslor, säger Agnes Lundström, utredare på Socialstyrelsen.
Varje år är det omkring 30 000 barn och ungdomar som har minst en förälder i fängelse eller inom frivården. Att ha en frihetsberövad förälder kan innebära kris för både barnet och familjen, med starka känslor av till exempel besvikelse, sorg, skam, oro och rädsla. Det gäller även om det är ett syskon, en familjemedlem eller person i barnets närhet som frihetsberövas.
Förutom att barnet påverkas känslomässigt och socialt kan barnets praktiska livssituation förändras när en förälder är frihetsberövad. Det kan påverka familjens ekonomi och leda till separationer. På längre sikt kan barnet få svårigheter i skolan eller drabbas av andra negativa konsekvenser, som att själv fara illa och drabbas av psykisk ohälsa som vuxen.
Vikten av stöd och hjälp
Med rätt hjälp och stöd kan barnet lättare hantera sin tillvaro. Stödet kan behövas under hela frihetsberövandet men även vid frigivning och tiden efter. För att stärka och skydda barnet finns enligt forskning några specifika skyddsfaktorer som kan öka barnets förmåga att hantera stress och påfrestningar i vardagen:
- Information och kommunikation
- Känslomässigt stöd och respektfullt bemötande från familj och professionella
- God kontakt med den frihetsberövade föräldern
- Närvarande föräldrar som samarbetar med varandra
Nytt tema ger kunskap och stöd
För att stärka socialtjänstens förmåga att uppmärksamma och stödja barn med frihetsberövade föräldrar har Socialstyrelsen tagit fram ett nytt tema på Kunskapsguiden. Det ger grundläggande kunskap om vad barn med frihetsberövade föräldrar behöver och om hur man, med utgångspunkt i ett anhörigperspektiv, kan stödja dem och deras föräldrar. Här finns också ett dialogmaterial som kan användas för att utveckla arbetet med målgruppen.
Temat har utvecklats i nära dialog med socialsekreterare, civilsamhällesorganisationer och forskare inom området.