I den mindre översynen rekommenderar Socialstyrelsen till exempel att det nya antidepressiva läkemedlet esketamin bara används i undantagsfall. De avråder samtidigt helt från bedömningar med metoden Brief child and family phone interview (BCFPI). Två andra nya rekommendationer gäller behandling av barn och ungdomar som har återhämtat sig från en depression.
Esketamin kan ges till vissa vuxna med svårbehandlad depression
Esketamin är ett antidepressivt läkemedel med en ny verkningsmekanism. Socialstyrelsen rekommenderar bara esketamin i undantagsfall. Ett undantagsfall kan exempelvis vara till vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression och då som ett tillägg till andra antidepressiva läkemedel. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar.
Metoden BCFPI bör inte användas
Brief child and family phone interview (BCFPI) är en telefonbaserad intervjumetod. Vårdnadshavare till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om psykiatriska symtom hos sitt barn. Det finns dock en stor risk att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom, om man använder BCFPI. Socialstyrelsen avråder därför från metoden.
Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner
Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression (uppnått remission). För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT).
De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar
De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper dig som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer.
Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.
Läs mer
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - Socialstyrelsen