Uppmärksamma adhd hos vuxna

Även en sen upptäckt av adhd kan vara värdefull för den enskilde. Därför är det viktigt med kunskap om adhd bland personal inom vård och omsorg och andra verksamheter dit vuxna söker sig för att få hjälp med olika problem. Grundläggande kunskaper om adhd hos personal är en förutsättning för att utforma behovsanpassade stödinsatser.

Primärvården

Primärvården har stora möjligheter att känna igen svårigheter hos vuxna med adhd. Många vuxna vänder sig till primärvården när de misstänker att deras problem kan bero på adhd. Utöver symtom på adhd har de ofta andra psykiska svårigheter som stress, oro och ängslan, nedstämdhet och ibland skadligt bruk eller beroende av alkohol eller droger. En del har även somatiska sjukdomar.

Primärvårdens personal behöver ha kunskap så att de känner igen symtom som kan tyda på adhd. När det är motiverat ska de också hjälpa patienten vidare till en diagnostisk utredning inom den specialiserade psykiatriska vården.

Studenthälsan

Forskning visar att personer med adhd har större svårigheter än andra att prestera under studier. Socialstyrelsens kartläggning Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd visade att personer med adhd hade en lägre utbildningsnivå och avslutade sina högskolestudier flera år senare än kontrollgruppen.

Studenter på universitet och högskolor har möjlighet att vända sig till studenthälsan med frågor som rör deras studier och hälsa. Studenthälsan erbjuder individuella stödsamtal, rådgivning och olika typer av stöd som kan underlätta i studiesituationen.

Personalen på studenthälsan har också en viktig uppgift när det gäller att uppmärksamma och känna igen adhd hos ungdomar och vuxna, och vid behov lotsa studenten vidare till en diagnostisk utredning.

Socialtjänsten

Socialtjänsten behöver känna igen och uppmärksamma symtom som kan tyda på adhd hos personer som söker bistånd eller får annat stöd från socialtjänsten. Exempelvis kan det handla om föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap eller personer som söker boendestöd, praktisk hjälp i hemmet, hjälp med sin försörjning och ekonomi eller anhörigstöd. Det är cirka tio gånger vanligare att personer över 30 år med adhd har ekonomiskt bistånd jämfört med personer utan adhd.

En del vuxna personer med adhd söker stöd för att de har hamnat i någon form av skadligt bruk eller beroende av alkohol eller droger.

Om socialtjänsten misstänker att en persons problem beror på adhd behöver personalen informera personen om möjligheter till utredning inom hälso- och sjukvården.​

Arbetsförmedlingen

Vuxna med adhd kan ha svårt att få ett lämpligt arbete och kan ha svårigheter på en arbetsplats. Socialstyrelsens kartläggning visade att en betydligt lägre andel personer med adhd får sin inkomst från arbete jämfört med personer utan adhd. Vid uppföljningen fem år senare verkade de fortfarande få sin inkomst från andra källor än arbete, som sjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd. Därför är det viktigt att arbetsförmedlingen har kompetens att känna igen adhd.

Arbetsförmedlingen kan göra en utredning med fokus på den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Utredningen ligger sedan till grund för bedömningen av vilka insatser och vilken sorts stöd som individen kan behöva i sitt arbetssökande och vid en anställning.

Om utredningen visar att problemen tyder på adhd behöver personalen informera den sökande om möjligheter till utredning inom hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan

Personer med diagnosen adhd får betydligt oftare än andra sin inkomst från sjukersättning, aktivitetsersättning eller sjukpenning, visade Socialstyrelsens kartläggning. Försäkringskassan behöver därför känna igen och uppmärksamma symtom som kan tyda på adhd hos deras klienter och informera dem om möjligheter till utredning inom hälso- och sjukvården.