Personer med språkstörning har ofta svårt att uttrycka sig och att förstå både talat och skrivet språk. Det påverkar vardagslivet på många sätt i vårt informationssamhälle.
För barn med grav språkstörning är de språkliga utmaningarna tydliga redan från skolstart. För andra blir svårigheterna tydliga efter hand. Att kunna ta till sig samhällsinformation och förstå vad som händer i omvärlden är en förutsättning för delaktighet.
– Vi behöver öka kännedomen och kunskapen om språkstörning. Det nya temat fokuserar på de långsiktiga konsekvenserna av att ha en språkstörning säger Marjana Tornmalm, utredare på Socialstyrelsen.
Språkstörning är en riskfaktor för sämre psykiskt välbefinnande
Personer med språkstörning har ofta svårare att få vänner och att fördjupa relationer jämfört med andra. Ofrivillig ensamhet beskrivs som ett stort problem för personer med språkstörning.
Det finns en koppling mellan brist på sociala relationer och förekomst av psykisk ohälsa. Språkstörning är därför en riskfaktor för sämre psykiskt välbefinnande eftersom personer med språkstörning ofta har ett mer begränsat umgänge än andra.
Läs mer under temat om språkstörning
Seminarium om språkstörning på Barnrättsdagarna
Barnrättsdagarna är en årlig mötesplats med fokus på barnkonventionen. Den 25 maj kl. 11:30–12:00 föreläser Marjana Tornmalm under rubriken "Konsekvenser av språkstörning hos unga i ett livsperspektiv".