Utifrån en uppskattning som Socialstyrelsen presenterade 2023, kan så många som 68000 flickor och kvinnor i Sverige leva med konsekvenserna av könsstympning. Dessutom riskerar mellan 13 000 och 23 000 unga flickor att utsättas, oftast när de är i 4 till 14-årsåldern.
Könsstympning strider mot FN:s mänskliga rättigheter
Könsstympning av flickor och kvinnor strider mot FN:s mänskliga rättigheter, mot barnkonventionen och är ett brott mot svensk lag. Enligt WHO:s beräkningar är mer än 200 miljoner kvinnor och flickor världen över könsstympade och 3,9 miljoner flickor utsätts varje år. Flest utsätts i Afrika och Mellanöstern.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har en viktig roll
Konsekvenserna av könsstympning kan medföra såväl fysiskt som psykiskt lidande, som smärta och traumareaktioner. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har en viktig roll när det gäller att förebygga att flickor som bor i Sverige utsätts, både här och i andra länder. Och att ge vård och stöd till dem som utsatts.
– Kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor hos hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänst är viktigt både för att vårda och förebygga. Det allra viktigaste är att våga fråga och samtala om könsstympning med dem som kan behöva vård och stöd, säger Ulrika Axelsson Jonsson, utredare och projketledare på Socialstyrelsen. För att kunna göra det på ett bra sätt krävs kompetens om frågan och att bemöta både enskilda och familjer på ett respektfullt vis.
Bra stöd finns
Hitta stöd och vägledning samlat från flera myndigheter i Kunskapsguidens tema Könstympning av flickor och kvinnor.