Välfärdsteknik är en del av begreppet e-hälsa som innebär att använda digitala verktyg och utbyta digital information för att uppnå och bibehålla hälsa.
Användning av välfärdsteknik är även ett sätt att möta det växande behovet av vård och omsorg när andelen äldre personer i befolkningen ökar samtidigt som det är svårt att rekrytera personal. Genom att införa välfärdsteknik blir det möjligt för vård- och omsorgsverksamheter att utvecklas och använda personalresurserna på ett mer effektivt och hållbart sätt. Den digitala tekniken gör det möjligt bibehålla en god kvalitet inom vård och omsorg.
Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, digital tillsyn, gps-larm, digitala inköp, läkemedelsautomater, digitala kommunikationsverktyg, sensorer, robotar och digital teknik för taktil stimulering.
Olika sätt att få välfärdsteknik
Välfärdsteknik kan användas av personen själv, anhöriga, personal eller andra i personens närhet. Brukare och patienter kan erbjudas välfärdsteknik på olika sätt, till exempel genom förskrivning som hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen eller genom bostadsanpassning. Välfärdstekniken kan också finnas tillgänglig i vård- och omsorgsmiljöer. Man kan få hjälpmedel som en behovsprövad insats enligt socialtjänstlagen, men kommuner kan även välja att erbjuda välfärdsteknik genom insatser som inte är behovsprövade. Den enskilde kan också köpa välfärdstekniken själv på konsumentmarknaden.
Vid behovsprövade insatser gör biståndshandläggaren eller förskrivaren en utredning. Därefter gör man en prövning om vilka insatser som bäst motsvarar personens behov och önskemål. Ofta erbjuds en kombination av välfärdsteknik, hjälpmedel, och personella insatser.
Det är viktigt att göra kontinuerliga uppföljningar för att säkerställa att insatserna ger önskad effekt för den enskilde. Ibland behöver justeringar göras och frågor kan uppkomma efter en tids användning.
Hjälpmedel för det dagliga livet som innehåller digital teknik
Socialstyrelsen definierar hjälpmedel för det dagliga livet som en individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.
Hjälpmedel för det dagliga livet är oftast en medicinteknisk produkt, till exempel en läkemedelsautomat. Välfärdsteknik innehåller alltid digital teknik, medan ett hjälpmedel som förskrivs för det dagliga livet kan innehålla digital teknik, men behöver inte göra det. När ett hjälpmedel för det dagliga livet innehåller digital teknik omfattas det av paraplybegreppet välfärdsteknik. Hjälpmedel förskrivs av legitimerad personal efter att en individuell behovsbedömning genomförts.
Läs mer under temat Hjälpmedel
Exempel på ökad trygghet, aktivitet och självständighet vid användning av välfärdsteknik
Forskning på området visar att personer som har svårt med rumsorientering kan känna sig säkrare och tryggare på en promenad med ett gps-larm som har en spårningsenhet. Den gör det möjligt för närstående eller personal att se var personen befinner sig geografiskt. Ett sådant larm kan öka individens aktivitet och självständighet, och göra att rädslan för att gå vilse blir hanterlig.
Forskning visar också att digital nattillsyn kan göra att den som får tillsyn blir mindre störd, känner sig mindre orolig och får bättre sömn än om någon kommer på besök.
Kraven på frivillighet och samtycke
Insatser som ges inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller LSS-verksamhet bygger på frivillighet och förutsätter med andra ord samtycke. Det innebär att man inom vården och omsorgen i regel inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja.
Den enskilde kan ge sitt samtycke på olika sätt. Enligt regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett ”betydande intrång” ska både åtgärdens omfattning och arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Även åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen.
Om den enskilde själv ansöker om en insats i form av välfärdsteknik kan man i regel utgå från att samtycke finns till användning av tekniken. Detsamma gäller om den enskilde själv väljer att använda välfärdsteknik som till exempel finns tillgänglig i en verksamhet. Huvudmannen behöver ändå försäkra sig om att den enskilde, så långt det är möjligt, förstår syftet med tekniken och hur den fungerar. Det är också viktigt att följa upp hur den enskilde upplever användningen av tekniken för att se om samtycket fortfarande gäller.
Läs mer om samtycke och tvångs- och skyddsåtgärder:
Socialstyrelsens metodstöd för att stödja vuxna personers vilja (pdf)
Personer med nedsatt beslutsförmåga
Alla behöver ges möjlighet att få ta del av välfärdsteknikens möjligheter. För personer med nedsatt beslutsförmåga är det viktigt att anpassa informationen, tekniken och uppföljningen av välfärdstekniken utifrån den enskilda personens förmåga och förutsättningar. Det är också angeläget att anpassa den digitala tekniken till och planera uppföljningen utifrån individens förmåga och förutsättningar. Det gäller i synnerhet personer vars kognitiva förmåga kan förväntas försämras över tid.
Etik
Etik är ett teoretiskt perspektiv som handlar om systematisk reflektion över mänskliga värderingar och handlingarna och motiven för dessa. Det handlar om normer och frågor kring vad som är rätt och fel. Med andra ord: hur vi tänker och resonerar kring moral. Etiken påverkas bland annat av värderingar, kultur och social kontext.
Etiska frågor och dilemman vid implementering av välfärdsteknik
Vid implementering av välfärdsteknik förändras arbetssätten, och andra etiska frågor och dilemman kan uppstå jämfört med tidigare arbetssätt. Men etiken är densamma och samma grunder gäller för att ge en god vård och omsorg: insatsen ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. En viktig utgångpunkt för de etiska frågorna och samtalen är att utgå från gällande lagar och regelverk.
Kunskapsstöd för e‑hälsa
E-hälsomyndighetens söktjänst vänder sig till dig som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här hittar du aktuella nationella kunskapsstöd inom e-hälsoområdet som kan främja verksamhetsutveckling och bidra till ökad användning av digitala lösningar.