Om välfärdsteknik

Välfärdsteknik definieras som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.

Välfärdsteknik kan användas av personen själv, av närstående eller av personal. Tekniken kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, nattillsyn via kamera, gps-larm, olika former av sensorer och läkemedelspåminnare. Välfärdsteknik kan också finnas tillgänglig i vård- och omsorgsmiljö. Det finns egentligen ingen begränsning för vad som kan benämnas välfärdsteknik så länge som produkten eller tjänsten ryms i definitionen.

Välfärdsteknik och hjälpmedel

Hjälpmedel är en av de insatser som kan ingå i rehabiliteringen. Hjälpmedel förskrivs efter individuell behovsbedömning av legitimerad personal. Hjälpmedel syftar till att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Läs mer under temat Hjälpmedel

Välfärdsteknik kan också vara en del av habilitering och rehabilitering men är ett vidare begrepp och används mycket även inom socialtjänsten.

Skillnaden kan vara att välfärdsteknik är digital teknik medan hjälpmedel kan innehålla digital teknik men inte behöver göra det. En manuell rullstol är ett exempel på det senare. En applikation i en smart telefon kan vara både hjälpmedel och välfärdsteknik.

Hjälpmedel för det dagliga livet som innehåller digital teknik är en form av välfärdsteknik. Enligt Socialstyrelsens definition är hjälpmedel för det dagliga livet en individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.

Läs mer i meddelandebladet Välfärdsteknik inom Socialtjänsten och hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2019 (pdf)

Den enskilde kan få välfärdsteknik via biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller som hjälpmedel som förskrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Det kan också vara så att särskilda boenden för äldre och boenden för personer med funktionsnedsättningar köper in teknik som den enskilde kan använda i boendet, utan särskild prövning av biståndshandläggare.

Bästa lösningen behöver hittas

Innan biståndshandläggaren eller förskrivaren fattar beslut om insatser i form av välfärdsteknik eller hjälpmedel gör hen en utredning om den enskildes behov och önskemål. Hen gör sedan en prövning om vilka insatser som bäst svarar mot personens behov och önskemål. Ibland är det tekniska lösningar och ibland är det andra insatser som hen bedömer är mest lämpade. Ofta är det en kombination av hjälpmedel, välfärdsteknik och personella insatser.

En kontinuerlig uppföljning bör också göras för att säkerställa att insatser svarar mot personens behov och önskemål och att handhavandet fungerar. Ibland behöver justeringar göras och det finns frågor som uppkommer efter en tids användning. Flera kommuner har särskild personal, ofta undersköterskor med specialistkompetens inom välfärdsteknik, som kan stödja både den enskilda i användandet, men även personalen i att använda nya verktyg i tjänsten.

Tryggare med tekniken

Forskning på området visar att personer som har svårt med rumsorientering kan känna sig säkrare och tryggare på en promenad med ett gps-larm som har en spårningsenhet. Den gör det möjligt för närstående eller personal att se var personen befinner sig geografiskt. Ett sådant larm kan göra att rädslan för att gå vilse blir hanterlig.

Det är viktigt att säkerställa att personen kan hantera larmet om inte spårningen är avsedd till närstående eller personal direkt.Det är också viktigt att göra regelbundna uppföljningar av att tekniken fungerar och kan användas.

Forskning visar också att kameratillsyn på natten kan göra att den som får tillsyn blir mindre störd, känner sig mindre orolig och får bättre sömn än om någon kommer på besök hemma.

Välfärdsteknik en del av lösningen på framtida utmaningar

Socialstyrelsens årliga mätningar visar att kommunerna inför alltmer välfärdsteknik och e-tjänster i socialtjänsten och i den kommunala hälso- och sjukvården. Tekniken blir en alltmer integrerad del i arbetet. Många ser de digitala arbetssätten som en väg att lösa ekvationen med ett ökande antal äldre personer som behöver stöd och hjälp och de ökande svårigheterna att rekrytera personal till vården och omsorgen.

Personer med nedsatt beslutsförmåga

Välfärdsteknik bär på stora möjligheter som alla som behöver ska kunna få ta del av. När det gäller personer med nedsatt beslutsförmåga är det viktigt att anpassa informationen om, och erbjudandet av, välfärdstekniken utifrån den enskilda personens förmåga och förutsättningar. Det är också angeläget att anpassa tekniken till och planera uppföljningen utifrån personens förmåga och förutsättningar. Det gäller i synnerhet personer vars kognitiva förmåga kan förväntas försämras över tid.

Mer stöd finns på under följande teman

Stödja vuxna personer vilja 

Stödja äldre personers vilja

Kraven på frivillighet och samtycke

Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, bygger på frivillighet och förutsätter med andra ord samtycke. Det innebär att man inom vården och omsorgen i regel inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja.

Den enskilde kan ge sitt samtycke på olika sätt. Enligt regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett ”betydande intrång” ska både åtgärdens omfattning och arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Även åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen.

Om den enskilde själv ansöker om en välfärdstekniskprodukt kan man i regel utgå från att samtycke finns till användning av tekniken. Detsamma gäller om den enskilde själv väljer att använda välfärdsteknik som till exempel finns tillgänglig i en verksamhet. Men huvudmannen behöver ändå försäkra sig om att den enskilde så långt möjligt förstår syftet med tekniken och hur den fungerar. Det är också viktigt att följa upp hur den enskilde upplever användningen av tekniken för att se om samtycket fortfarande gäller.

Läs mer om samtycke och tvångs- och skyddsåtgärder:

Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12/2013 om Tvångs-och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna (pdf)

Socialstyrelsens metodstöd för att stödja vuxna personers vilja (pdf)

Välfärdsteknik och etik

Nya arbetssätt och ny teknik kan väcka etiska frågor både hos omsorgen och vården och hos individen och anhöriga. Men samma etiska frågor som kan ställas till de nya delarna kan ställas till de tidigare arbetssätten och verktygen som personalen har använt. Digitaliseringen och välfärdstekniken finns i samhället och frågan är inte om socialtjänsten samt hälso- och sjukvården kan använda den utan snarare hur digitaliseringen och välfärdstekniken kan användas och anpassas till användarna.

Samma grunder gäller för att ge en God vård och omsorg; insatsen ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Meningen är att välfärdsteknik och digitalisering ska göra skillnad för brukare och patienter så att de kan delta i samhället, vara självständiga, känna sig trygga och ha psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande.

När omsorgen tar ställning till införande och användning av välfärdsteknik, är den avgörande frågan vilka samlade konsekvenser tekniken kan medföra och vilken skillnad den ger jämfört med det sätt insatsen utförs på i dag.

Här är några frågor som kan vara viktiga att resonera kring:

  • Vilka möjligheter kan skapas och vilka risker kan identifieras?
  • Vilka etiska aspekter aktualiseras vid en sådan bedömning?
  • Vilka etiska aspekter aktualiseras i de nuvarande insatserna?
  • Hur påverkas situationen för brukarna, de närstående och professionen?
  • Vad tycker dessa grupper själva om välfärdsteknik?
  • Vilka konsekvenser får det för verksamheten?

Mer stöd kring de etiska frågorna:

Välfärdsteknik – Forskningsartiklar kring välfärdsteknik och en summering av de etiska aspekterna, forskningssammanställning hos Socialstyrelsen (pdf)

Etik och integritet vid införande av välfärdsteknik, utbildning på Socialstyrelsens utbildningsportal 

""

Podd om välfärdsteknik och personer med nedsatt beslutsförmåga

Vad är välfärdsteknik och hur kan det användas i vården och omsorgen för personer med nedsatt beslutsförmåga? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.

""

Podd om den digitala socialarbetaren

Hur kan ny teknik effektivisera socialtjänstens arbete utan att det viktiga personliga mötet rationaliseras bort? Vilka e-tjänster medför ökad tillgängligheten för brukaren? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.

Kompetenscenter för välfärdsteknik

SKR:s kompetenscenter för välfärdsteknik ger råd, stöd och vägledning till kommuner och har en helpdesk som du når via webben.

Vård och omsorg på distans

Nordens Välfärdscenter presenterar 24 betydelsefulla digitala lösningar inom vård och omsorg i norden. Lösningarna är implementerade på många ställen, fungerar och gör stor skillnad för många människor.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Material från Socialstyrelsen
Meddelandeblad 3/2019, Välfärdsteknik inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen, 2019

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter