Infektioner kan spridas när orena sprutor, kanyler eller andra tillbehör återanvänds och delas vid injektionsmissbruk av droger. Infektioner kan också spridas om man använder färdigpreparerade sprutor, det vill säga där kanylen eller sprutan redan är monterad innan köpet. Vid injektionsmissbruk finns också ökad risk för olika typer av infektioner med bakterier, om orena verktyg används. Infektioner kan också spridas vid oskyddat samlag.
För att begränsa smittspridning via injektionsmissbruk av droger finns det åtgärder inriktade både på att minska injektionsmissbruket och på att minska delandet av sprutor, kanyler och andra tillbehör som används för att förbereda injektionslösningar. Åtgärderna kan öka medvetenheten om olika hälsorisker som narkotikamissbruket för med sig och hur dessa risker kan undvikas.
Några av åtgärderna är:
- information om smittvägar och hur den enskilde kan skydda sig själv och andra mot infektioner, till exempel rådgivning om säkert injektionsbeteende
- testning för infektionssjukdomar
- vaccination som finns för vissa infektioner, till exempel hepatit B
- uppsökande verksamhet inom exempelvis fängelser och vårdhem
- sprutbytesverksamheter och daghärbärgen
- att uppmana till skyddat samlag
- medicinsk behandling av redan smittade personer och smittspårning. Smittspårning innebär att man gör en bedömning av vilka personer som kan ingå i en smittkedja kring en person med en infektion. Personerna behöver testa sig och eventuellt få behandling.
Att motverka riskbeteenden är grundläggande för att förhindra att infektioner sprids. Med riskbeteende avses individens eller gruppens kunskap om, attityd till och beteende kring ett specifikt riskrelaterat fenomen som exempelvis att dela kanyl och spruta eller att ha ett blandmissbruk.
Sprutbytesverksamheter
Sprututbytesverksamheter finns bland annat för att förebygga spridning av smittsamma infektioner. Verksamheterna arbetar också med vaccinationer och rådgivande samtal vid testning för infektioner för att motivera deltagarna att genomgå frivillig behandling av missbruket eller beroendet.
Sprututbytesverksamheterna finns i 20 regioner och på 30 platser i Sverige, varav två är mobila verksamheter.
Uppsökande verksamhet
Enligt Socialtjänstlagen, SoL, ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Genom uppsökande verksamhet ska de sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.
Uppsökande verksamhet kan vara att exempelvis fältassistenter eller frivilligorganisationer aktivt söker sig till olika former av riskmiljöer för att lokalisera, skapa kontakt med och förhoppningsvis påverka individer med risk för begynnande missbruk eller redan utvecklat missbruk. Det kan också vara arbete för att upptäcka begynnande missbruk hos individer som oavsett anledning redan förekommer inom socialtjänst, försäkringskassa, polis eller kriminalvård.
Smittskyddslagen
Smittskyddslagen (2004:168), SmL, omfattar alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa (1 kap. 3 § SmL).
Enligt smittskyddslagen ska en anmälan göras då ett sjukdomsfall har konstaterats eller misstänks. Det är enbart infektioner som omfattas av smittskyddslagen som måste anmälas. Särskilda förhållningsregler och råd ska ges till personen så att hen kan minimera risken att föra infektionen vidare.
För att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar ska samverkan ske mellan myndigheter, läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal (1 kap. 10 § SmL).
Det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för att samordna smittskydd på nationell nivå.