För att kunna arbeta med barn och unga vuxna som är eller riskerar att bli indragna i våldsbejakande extremism är det viktigt att känna till vilka strömningar som finns i närområdet.
- Vilka grupper som är aktiva?
- Var håller grupperna till?
- Vilka mötesplatser finns där barn och unga vuxna kan tänkas bli rekryterade?
Samverkan med andra som arbetrar mot våldsbejakande extremism är också centralt.
Våldsbejakande extremism i Sverige
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar eller utövar våld, hot, tvång eller annan allvarlig brottslighet.
Detta för att uppnå förändringar i samhällsordningen, påverka beslutsfattandet eller myndighetsutövningen eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.
I Sverige finns det i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska rörelser:
- Den högerextrema vit makt-miljön
- Den vänsterextrema autonoma miljön
- Den islamistiska extremistmiljön.
Trots stora ideologiska olikheter mellan grupperna finns ett drag som förenar dem. De erkänner inte demokratiska principer och spelregler.
Utreda och ge insatser mot våldsbejakande extremism
Har barnet behov av skydd eller stöd och hur kan det i så fall tillgodoses? Det är grundfrågan när man utreder ett barn som misstänks vara eller riskerar att bli indragen i våldsbejakande extremism.
Socialtjänsten kan ge insatser i öppna former, exempelvis samtalsstöd, och i form av placering utanför hemmet, både enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om vård av unga, LVU. Socialtjänsten kan också erbjuda råd och stöd som service.
Socialtjänsten och avhoppare
Den som vill lämna organiserad brottslighet behöver ofta stöd och skydd. Samverkan mellan socialtjänsten och polisen är avgörande. Ibland behövs även samverkan med andra aktörer.
Definition av avhoppare
En individ som har valt att lämna organiserad brottslighet och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja detta.
Det finns ingen åldersgräns, även barn kan vara avhoppare.
I begreppet organiserad brottslighet ingår olika former av kriminella miljöer, såsom gängkriminalitet, våldsbejakande extremistiska miljöer och hedersrelaterade miljöer.
Definitionen är gemensam för Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen.
Socialtjänsten och avhoppare, sida inom tema Avhoppare (Kunskapsguiden)
Socialtjänstens arbete mot våldsbejakande extremism
På Socialstyrelsens webbplats finns stöd för dig som arbetar inom socialtjänsten och som kan komma i kontakt med dem som är, har varit eller riskerar att bli involverade i våldsbejakande extremism. Fokus ligger på socialtjänstens möjligheter att ge stöd och förebygga att människor dras in i destruktiva miljöer. Där presenteras även ett utbildningspaket i fem delar.
Stödtelefon för yrkesverksamma
Center mot våldsbejakande extremism, CVE, stödjer yrkesverksamma i förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.
Stödtelefon: 08-527 44 290
Utbildningspaket
Ett utbildningspaket tydliggör hur socialtjänsten kan arbeta för att förebygga, upptäcka, utreda och ge insatser till barn och unga vuxna som involverats, eller riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.
Utbildningspaketets delar
- Våldsbejakande extremism – Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna.
- Studiehandledning om hur du kan arbeta med materialet.
- Om våldsbejakande extremism – Till dig som är chef eller ska leda arbetet. Om syftet med utbildningen och innehållet i utbildningsmaterialet.
- Kort om våldsbejakande extremism – Presentation som ger en kortfattad översikt och en introduktion till vad våldsbejakande extremism är.
- Tre presentationer som följer tre faktaavsnitt i utbildningsmaterialet och de reflektionsfrågor som finns till varje avsnitt:
- Förebygga och upptäcka
- Utreda
- Insats
Socialtjänstens arbete mot våldsbejakande extremism – Socialstyrelsen
Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism
För att möjliggöra ett mer effektivt men ändå rättssäkert informationsutbyte mellan polisen och socialtjänsten har socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen ändrats. Syftet med lagändringarna är att förebygga terrorbrottslighet. Ändringarna innebär bland annat att socialtjänsten får större möjligheter att dela med sig av uppgifter till polisen och Säkerhetspolisen. Det kan till exempel röra sig om att lämna ut uppgifter om en individ som har visat en vilja att utföra ett terroristbrott. Det ska även bli enklare för Polismyndigheten att lämna ut uppgifter till socialtjänsten i brottsförebyggande syfte. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020.
Lag (2020:574) om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) – Regeringskansliet
Lag (2020:575) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) – Regeringskansliet
