Om psykisk hälsa hos äldre personer

Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre personer. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är några faktorer som är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa.

Att åldras och bli äldre innebär både sociala och hälsomässiga förändringar. Flera faktorer som samvarierar med psykisk ohälsa tycks öka med stigande ålder, till exempel fler fysiska hälsoproblem, försämrad funktionsförmåga, förlust av närstående och försämrat socialt nätverk.

Många gånger ses symtom på psykisk ohälsa som en del av åldrandet och uppmärksammas varken av den äldre personen själv, av anhöriga eller av sjukvårds- och omsorgspersonal. Utmaningen för det förebyggande arbetet ligger i att identifiera äldre personer som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, och att skapa förutsättningar för att motverka negativa konsekvenser av sociala förändringar och försämrad hälsa och funktionsförmåga.

Grupper av äldre personer som löper större risk att få psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar.

Det finns en del svårigheter i att identifiera psykiska hälsobesvär hos äldre personer. Det beror bland annat på att symtomen vid psykisk ohälsa hos äldre oftare är fysiska besvär, som till exempel viktnedgång, trötthet och sömnbesvär.

Depression och ångest

Depression tillhör det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre personer. Andelen äldre personer med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem.

Symtomen vid depression skiljer sig mellan yngre och äldre personer. Depressioner hos äldre personer visar ofta ett långdraget förlopp och symtomen är mindre tydliga. En depression i hög ålder präglas ofta av hopplöshetskänsla, ångest eller oro. Många äldre personer med depression har även sömnproblem. Det är vanligt att äldre personer söker vård för kroppsliga besvär istället för psykiska symtom. Det finns även samband mellan depression och demenssjukdom.

Orsakerna bakom depressioner hos äldre personer är både biologiska och psykosociala. De biologiska orsakerna är kopplade till åldrandet och förändringar i hjärnan. De psykosociala orsakerna handlar om att äldre personer av naturliga skäl blir utsatta för olika stressande faktorer som förlust av partner, försvagad kropp, svåra sjukdomar, ny social identitet och existentiell ångest.

Ångest är ofta både vanligt och långvarigt och förekommer många gånger tillsammans med depression. Ångest är också vanligt vid en begynnande demenssjukdom.

Självmordsrisken är betydande vid depression hos äldre personer, framför allt hos äldre män.

Depression och ångest kan behandlas med psykologisk behandling eller läkemedel.

Exempel på faktorer som kan öka risken för depression hos äldre personer

  • fysiska sjukdomar
  • stressande livshändelser
  • en nära anhörigs död.
  • ett svagt socialt nätverk
  • sömnstörningar
  • funktionsnedsättning
  • tidigare depression
  • inaktivitet
  • undernäring
  • dålig tillgänglighet i hemmet som exempelvis kan bero på trösklar och sladdar som ligger i vägen
  • signalsubstanser som reglerar känslor, sömn och aptit minskar
  • vissa läkemedel kan bidra till att utlösa depression.

Behandling av depression hos äldre, hos Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU

Fysisk träning kan minska depression bland äldre, hos Folkhälsomyndigheten

Demenssjukdomar

Risken att drabbas av demenssjukdom ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är livslånga och kan bidra till psykiskt lidande för de drabbade och deras anhöriga.

Demenssjukdomar kan ibland förväxlas med andra psykiska sjukdomar initialt och vice versa. Depressioner i samband med demenssjukdomar är ofta svårupptäckta och de båda sjukdomstillstånden kan på olika sätt dölja varandra. Demenssjukdomar kan även leda till annan psykisk ohälsa som depression, psykos och beteendeförändringar.

Demenssjukdomar hos äldre personer, tema på Kunskapsguiden

Att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer

Några av de viktigaste sakerna för ett hälsosamt åldrande är:

  • fysisk aktivitet – att röra sig utifrån sin egen förmåga spelar stor roll både för att hålla igång kroppen och hjärnan. Du sover bättre och risken för flera kroppsliga och psykiska sjukdomar minskar om du rör på dig.
  • bra matvanor – att äta god och näringsrik mat, och kanske äta tillsammans med andra, är bra både för den psykiska och den fysiska hälsan.
  • social gemenskap, delaktighet och meningsfullhet – att ha regelbunden kontakt med andra människor, träffa släkt och vänner och att känna sig behövd – är alla skyddsfaktorer för den psykiska hälsan.

​​Äldrelinjen hos Mind

Minds stödtelefon Äldrelinjen riktar sig till äldre personer över 65 år, som mår psykiskt dåligt eller som bara behöver någon att prata med. Vardagar 10-15 - Telefon: 020-22 22 33

Våga tala om psykisk ohälsa!

Psykisk ohälsa hos äldre personer är vanligt. Men det är inte en del av det naturliga åldrandet. Fem myndigheter tillsammans med patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom området psykisk hälsa har tagit fram en ny informationsskrift som riktar sig till äldre personer och närstående.

Film från Sveriges Kommuner och Regioner om att äldre personer kan ha psykisk ohälsa och vikten av samarbete.

Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer, hos Folkhälsomyndigheten

Kunskapsstödet visar att digitala verktyg kan vara ett sätt att öka äldre personers sociala deltagande, självständighet och trygghet – och därmed även det psykiska välbefinnandet.

Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer

Rapporten sammanställer kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer, Folkhälsomyndigheten, 2019.
Våga tala om psykisk ohälsa! Socialstyrelsen, 2019.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter