Stöd till anhöriga till personer i kriminella nätverk

Socialtjänsten kan möta anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk och som vänder sig till socialtjänsten för att söka stöd och hjälp. Här finns information till dig som arbetar inom socialtjänsten och som kan komma i kontakt med dessa personer.

Anhöriga kan vara oroliga och behöva stöd

Att vara anhörig till någon som ingår i ett kriminellt nätverk kan medföra oro och rädsla för sin egen och andras säkerhet.

Den anhöriga kan med anledning av situationen vara i behov av stöd. Det kan till exempel gälla stöd från socialtjänsten, men även från hälso- och sjukvården. I vissa fall kan polisen ansvara för stöd- och skyddsåtgärder.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret

Socialtjänstens ansvar för stöd och hjälp till anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk kan se olika ut.

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

Kommunens huvuduppgift är alltså att ge sådant stöd som inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde, till exempel Polismyndigheten.

Kommunen kan däremot vara skyldig att vidta tillfälliga åtgärder i väntan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde behövlig hjälp. Detsamma gäller när man inte vet vilken huvudman som har ansvaret i en viss situation.

Polismyndighetens ansvar och uppdrag

Polismyndigheten har en skyldighet att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen.

Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (BOPS) har som huvudsakligt uppdrag att ge relevanta stöd- och skyddsåtgärder utifrån strukturerade riskbedömningar.

Riskbedömningar ska genomföras då personer utsatts för, eller riskerar att utsättas för, våld, hot om våld eller upprepade allvarliga trakasserier.

BOPS gör alltid inledande bedömningar av alla som kontaktar dem, men går bara vidare med de som har en konkret hotbild som går att koppla till polisanmälan eller förundersökning.

I situationer där anhöriga till en kriminell person utsatts för, eller riskerar att utsättas för, våld, hot om våld eller upprepade allvarliga trakasserier ansvarar Polismyndigheten för säkerhetsfrågorna som Polismyndigheten genom BOPS har bedömt har en hotbild. Det innebär ett ansvar för själva skyddsaspekten, det vill säga risk- och hotbedömningen, säkerhetshöjande samtal, larmtelefon och andra säkerhetshöjande åtgärder.

I vissa särskilda undantagsfall kan Polismyndigheten ordna med en skyddsplacering på väldigt kort sikt (1–2 dagar).

Stöd till närstående

Polismyndigheten har tagit fram en sida som riktar sig till närstående till någon som ingår i kriminell miljö. Där finns information om stöd och hur anhöriga kan tänka kring skydd.

Socialtjänstens uppdrag

Till socialnämndens uppgifter hör bland annat att informera om socialtjänsten i kommunen och genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

I den uppsökande verksamheten ska socialnämnden upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Nämnden svarar även för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

Anhörigas behov av stöd och hjälp

Rätten till bistånd i form av insatser är inte begränsad till specifika målgrupper. Socialtjänsten har ansvar för dem som är anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk precis som den har ansvar för andra medborgare i kommunen. Det är den anhöriges behov som är styrande för vilket ansvar socialtjänsten har.

Den anhöriges behov av stöd och hjälp kan variera, bland annat utifrån hur hotbilden ser ut. Socialtjänsten kan få stöd från polisen i att bedöma hotbild. Det kan därför vara viktigt att socialtjänsten i dessa fall, utifrån bestämmelserna om sekretess, samverkar med polisen.

Socialnämnden ska efter en individuell bedömning i varje enskilt fall enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) bevilja behövligt bistånd. Det kan till exempel finnas ett behov av ekonomiskt bistånd i samband med att en anhörig behöver lämna sin bostad tillfälligt. Ibland kan det även finnas behov av andra insatser, till exempel skyddat boende och samtalsstöd.

Brottsoffer och deras närstående

En individ som är anhörig till en person som ingår i kriminella nätverk kan även ha varit utsatt för brott och därför vara ett brottsoffer eller vara närstående till ett brottsoffer. Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Barn och unga

Socialnämnden har ett särskilt utpekat ansvar för barn och unga. Det är därför viktigt att socialtjänsten är uppmärksam på om det finns ett barn eller en ung person som kan vara i behov av stöd.

Om det är ett barn som är anhörig kan även en utredning behöva inledas angående barnets behov av stöd och skydd.

Om en handläggare får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har handläggaren en skyldighet att vidarebefordra informationen till ansvarig inom socialtjänsten som bedömer om en särskild utredning av barnets situation enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL ska inledas.

Vägledning för skydd till den som känner sig hotad av kriminella grupperingar

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har en sida med information om socialnämndens ansvar för skydd till personer som upplever sig hotade av kriminella grupperingar. Där finns vägledning när det gäller att bedöma rätten till bistånd för individer som på grund av hot om brottsliga angrepp kan behöva lämna sin bostad tillfälligt för ett boende på annan plats.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter