Läkemedelsbehandling

Stöd och behandling vid adhd bör innehålla flera kompletterande insatser. Läkemedelsbehandling ges vid behov, i kombination med andra insatser.

Graden av svårigheter som adhd medför varierar. För barn med lindrig adhd kan psykopedagogiska insatser, sömnhygien och skolanpassning vara tillräckligt stöd. Men den dokumenterade effekten är större när de insatserna kombineras med läkemedelsbehandling. Vid medelsvår eller svår adhd kan psykopedagogiska insatser och skolanpassning vara otillräckligt stöd och därför rekommenderas kompletterande läkemedelsbehandling. Även för vuxna med lindrig adhd kan psykopedagogiska, arbetsterapeutiska och psykoterapeutiska insatser vara tillräckliga, medan man vid medelsvår till svår adhd vanligen behöver kombinera stödet med läkemedelsbehandling.

Godkända läkemedel

I Sverige finns för närvarande fem läkemedelssubstanser som Läkemedelsverket har godkänt för behandling av adhd; de centralstimulerande substanserna metylfenidat, dexamfetamin och lisdexamfetamin, samt de icke-centralstimulerande substanserna atomoxetin och guanfacin. Dexamfetamin och guanfacin är endast godkända för behandling av barn och ungdomar med adhd.

Läkemedelsbehandling kan lindra adhd-symtom

Läkemedelsverket skriver i sina behandlingsrekommendationer att läkemedelsbehandling lindrar adhd-symtom vid korttidsbehandling upp till 6 månader. Men forskning och beprövad erfarenhet talar för att läkemedel ger kvarstående effekter över flera år. Studier med vuxna har innefattat deltagare upp till högst 65 års ålder. Därför har effekt och säkerhet vid behandling av patienter över 65 års ålder inte utvärderats ännu.

Läs mer: Läkemedel vid adhd behandlingsrekommendation hos Läkemedelsverket

Behandlingsplan och uppföljning

Läkemedelsbehandlingen ska individualiseras och bygga på samverkan med personen med adhd, föräldrar till dem under 18 år, och med lyhördhet för personens livssituation och upplevelse av behandlingen. En behandlingsplan ska utformas med tydliga mål för läkemedelsbehandlingen och för uppföljningen av effekter och biverkningar.

För att behandlingen ska ha så god effekt som möjligt behöver den finjusteras individuellt.

Effekterna av läkemedlet utvärderas vanligen med hjälp av frågeformulär eller skattningsskalor om till exempel symtom, fungerande i vardagen och livskvalitet. Säkerheten utvärderas genom biverkningsskattning och kontroll av puls, blodtryck, längd, vikt, hjärt- och kärlstatus.

Risken för skadligt bruk, beroende och felaktig användning av läkemedlet behöver värderas före och under behandlingen. Behandlingen bör omprövas varje år, eventuellt genom utsättningsförsök.

Läs mer: Läkemedel vid adhd behandlingsrekommendation hos Läkemedelsverket

Behandling av personer med samsjuklighet

En stor andel personer med adhd har samtidigt andra psykiatriska sjukdomar. I vissa fall behöver det andra tillståndet behandlas före adhd-tillståndet, i andra fall tvärtom, för att sedan behandlas parallellt.

Läkemedelsverket rekommenderar att patienter med adhd och komplicerande samsjuklighet bör behandlas av läkare med särskild erfarenhet av den specifika samsjukligheten.

Vanliga biverkningar vid läkemedelsbehandling

Det finns ett antal väldokumenterade biverkningar för adhd-läkemedlen. Medan vissa adhd-läkemedel ökar puls och blodtryck, sänker vissa puls och blodtryck något. Andra vanligt förekommande biverkningar är illamående, buksmärtor, minskad matlust, muntorrhet, huvudvärk och sömnproblem.

Personer som behandlas under en längre tid kan på grund av minskad matlust gå ner i vikt. Av samma anledning kan viktutvecklingen och längdtillväxten hos barn under behandling påverkas något.

Om biverkningar uppstår kan man pröva att ändra doseringen. Man kan också pröva att byta ut ett läkemedel mot ett annat, eftersom både effekter och biverkningar av de aktuella läkemedelssubstanserna kan skilja sig åt mellan olika individer.

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna (pdf)

Kunskapsstödet ger rekommendationer om läkemedelsbehandling av adhd och stöd för beslut om behandling.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Läkemedel vid adhd – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket, 2019.
Läkemedel vid adhd – bakgrundsdokumentation, Läkemedelsverket, 2016.
Läkemedel vid adhd – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket, 2016.
Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna – stöd för beslut om behandling, Socialstyrelsen, 2014.
Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – ett kunskapsstöd, Socialstyrelsen, 2014.
Adhd – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 2013.
Godkända läkemedel för adhd-behandling oktober 2014 samt exempel på läkemedel tillgängliga via licens, Läkemedelsverket, 2014.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter