There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Stöd till barn, ungdomar och deras familjer - Kunskapsguiden

Stöd till barn, ungdomar och deras familjer

Stöd och behandling av barn och ungdomar med adhd bör innehålla psykopedagogiska stödinsatser, och vid behov även läkemedelsbehandling.

Samhällets stödinsatser går ut på att barn med adhd, liksom föräldrar, lärare och andra i barnets vardagsmiljöer, lättare ska förstå och hantera funktionsnedsättningen. Syftet är också att begränsa och motverka riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna i barnets liv. Det handlar förutom stöd och behandling för adhdn i sig också om att motverka komplikationer och behandla samsjuklighet.

Behovet av stöd kan variera. Basen är psykopedagogiska insatser. De barn och ungdomar som behöver läkemedelsbehandling får psykopedagogiska insatser i kombination med detta.

Hälso- och sjukvården, socialtjänsten och förskolan eller skolan har alla ansvar för att ge stöd och samverka kring barnet eller ungdomen. De bör i samråd med barn och föräldrar göra en vård- eller behandlingsplan för samtliga insatser som ges. Om barnet har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan man upprätta en samordnad individuell plan.

Stödinsatser från hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården ansvarar ofta Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för att diagnostisera och erbjuda specialiststöd och behandling. Även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar kan ha ett sådant ansvar. Insatserna kan bestå av psykopedagogiska stödinsatser sömnförbättrande hjälpmedel som tyngdtäcke, och vid behov läkemedelsbehandling.

Psykopedagogik

Korrekta kunskaper om adhd och aktuell samsjuklighet är grunden i all behandling. För att kunna bemöta ett barn eller en ungdom med adhd på ett bra sätt behöver man förstå vad funktionsnedsättningen innebär och få strategier för att handskas med vardagen. Hälso- och sjukvården bör erbjuda psykopedagogik i form av information och utbildning till föräldrar, barnet eller ungdomen själv, förskole- och skolpersonal och till andra familjemedlemmar. Man behöver även se till att barnet och dess familj får anpassat informationsmaterial.

Föräldrastöd

Efter en inledande psykopedagogiskt inriktad föräldrautbildning kan många föräldrar behöva ytterligare stöd i föräldrarollen. Föräldrar till barn eller ungdomar med särskilt utmanande beteende som trots och aggressivitet behöver ofta extra stöd.

Kognitivt stöd som hjälpmedel

Barn och ungdomar med adhd kan behöva hjälp med att planera och organisera sin vardag, passa tider och komma ihåg vad de ska göra. Olika typer av kognitivt stöd kan hjälpa barnet eller ungdomen att klara av vardagsrutinerna och finns ofta som appar till mobiltelefon.

Kognitivt stöd kan bestå av en överskådlig kalender, ett schema med bilder som delar upp en aktivitet i flera steg, tidur och klockor eller olika påminnelsehjälpmedel.

Psykologiskt stöd till barnet eller ungdomen själv

Barn eller ungdomar kan själva behöva psykologiskt stöd för att förbättra funktionsförmågan inom olika områden. De kan exempelvis få insatser som individuella stödsamtal, social färdighetsträning i grupp och kognitiv beteendeterapi, KBT.

Stöd i förskola och skola

Förskolan och skolan är skyldiga att anpassa pedagogiken och utforma stödinsatser till de barn och ungdomar som behöver. Man kan göra mycket för att underlätta för barn och ungdomar med adhd. De behöver tydlighet, struktur, en anpassad miljö och ett bemötande som bygger på förståelse för deras svårigheter.

Socialt stöd från kommunens socialtjänst

Familjer som har barn och ungdomar med adhd kan behöva stöd från kommunens socialtjänst. De kan behöva praktisk hjälp för att underlätta vardagslivet eller en kontaktfamilj där barnet eller ungdomen kan bo under kortare perioder, till exempel under veckoslut.

Föräldrar med egna psykiska störningar som påverkar föräldraförmågan kan behöva hjälp med egen kontakt med vuxenpsykiatri och socialtjänst.

Föräldrar och ungdomar kan få en särskild kontaktperson som hjälper till i vardagen.

Fast vårdkontakt

Som patient kan man begära en fast vårdkontakt inom hälso- och sjukvården. Det är en kontaktperson som bland annat hjälper till att planera och samordna insatserna.

Utvärdering av stödinsatser

Att följa utvecklingen är viktigt för att bedöma effekten av olika stödinsatser. Den behandlande eller stödjande enheten bör följa upp stödinsatserna tillsammans med barnets föräldrar. På så sätt kan man uppnå bästa resultat utifrån dagens kunskapsläge.

Vid utvärderingen följer man upp hur insatserna påverkat såväl symtombilden som funktionsförmågan och livskvaliteten. I behandlingsplanen bör det tydligt framgå hur utvärderingen av stödet ska genomföras.

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd (pdf)

Kunskapsstödet beskriver vad adhd innebär och vilka stödinsatser som kan vara aktuella för barn, ungdomar och vuxna med adhd.

Nationella vård- och insatsprogram - Adhd

Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – ett kunskapsstöd, Socialstyrelsen, 2014.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter