Stöd till vuxna och deras närstående

Stöd och behandling av vuxna med adhd bör innehålla psykopedagogiska stödinsatser, och vid behov även läkemedelsbehandling.

Samhällets stödinsatser går ut på att hjälpa personer med adhd att förstå och hantera sin funktionsnedsättning och att hitta strategier för att använda sina styrkor och kompensera för svårigheter. Även närstående och andra i omgivningen kan behöva stöd för att öka sin förståelse och förmåga att stötta personen.

Behovet av stöd för personer med adhd kan variera men man brukar rekommendera läkemedelsbehandling för dem som behöver det, i kombination med psykopedagogiska, arbetsterapeutiska eller psykoterapeutiska insatser, skräddarsytt utifrån personens behov och önskemål.

Hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har ansvar för att ge stöd och samverka utifrån en helhetssyn på individens livssituation. De bör göra en behandlingsplan för alla insatser som personen får.

Om personen med adhd har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan en samordnad individuell plan upprättas. Likaså kan samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, bli aktuell om det finns barn i familjen som har kontakt med BUP.

Stödinsatser från hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården ansvarar vuxenpsykiatrin för att erbjuda specialiststöd och behandling till vuxna med adhd och deras närstående. Det är viktigt med ett familjeperspektiv och att uppmärksamma eventuella barn och deras behov av information och stöd. Oftast är det allmänpsykiatrins öppenvårdsmottagningar som erbjuder stöd och behandling. Ibland kan även vuxenhabiliteringen vara involverad.

Psykopedagogik

Psykopedagogik i form av information och utbildning om adhd är grunden i all behandling. Både personen själv och dennes närstående, exempelvis partner, föräldrar och barn, behöver förstå vad funktionsnedsättningen innebär och få strategier för att handskas med utmaningar i vardagen.

I samband med diagnosen får personen information om adhd och kan därefter erbjudas både individuella stödsamtal och psykopedagogik i grupp, ofta tillsammans med anhöriga. Många vuxna med adhd och deras anhöriga uppskattar att träffa andra i liknande situationer och utbyta erfarenheter.

En annan del av de psykopedagogiska insatserna är att erbjuda relevant och tillförlitligt informationsmaterial om adhd, med information om relevanta intresseorganisationer.

Psykologisk behandling

En del personer med adhd kan behöva psykologisk behandling, individuellt eller i grupp. Kognitiv beteendeterapi, KBT, och dialektisk beteendeterapi, DBT, är två behandlingar som rekommenderas för vuxna med adhd. Båda innebär att man får träna på nya färdigheter.

Kognitivt stöd som hjälpmedel

Arbetsterapeuter kan hjälpa personer med adhd med struktur och strategier i vardagen. De kan även pröva ut och förskriva olika typer av hjälpmedel när de bedömer att det är lämpligt. Det kan handla om tyngdtäcken för att förbättra sömnen eller kognitiva hjälpmedel för att underlätta planering och organisering av vardagen. Det finns även appar för mobiltelefoner och kalendrar som kan ge kognitivt stöd i form av tydligt veckoschema, tidur och klockor eller olika påminnelsefunktioner.

Behandling av andra vanliga svårigheter

Samsjuklighet är vanligt hos vuxna med adhd. Vid samsjuklighet, exempelvis med depression eller substansberoende behöver man ta ställning till vilket av tillstånden som bör behandlas först, och om de senare kan behandlas parallellt. En fungerande samverkan och sammanhållna vårdkedjor är därför av central betydelse om flera olika verksamheter är berörda. 

Stöd från kommunens socialtjänst

Personer med adhd kan behöva insatser från kommunens socialtjänst för att få vardagen att fungera bättre. De kan till exempel behöva stöd med vardagssysslor i hemmet, och då kan en boendestödjare vara till hjälp.

För de personer som har svårt att få ett arbete kan socialtjänsten hjälpa till med olika arbetsförberedande insatser, och erbjuda meningsfull sysselsättning i form av daglig sysselsättning. Ett personligt stöd i form av en kontaktperson kan också vara till hjälp för de som behöver.

Socialtjänsten ansvarar för stöd och behandling till personer med samtidigt skadligt bruk eller beroende av alkohol eller droger.

Stöd vid arbete och studier

Personer med adhd fungerar ofta bäst med arbetsuppgifter som är väl avgränsade, konkreta och överskådliga. Tydliga skriftliga instruktioner och planeringsverktyg som kalendrar och scheman kan vara till hjälp för att organisera arbetet. En del behöver tillgång till en avskild arbetsplats utan alltför många störande intryck. Ett öppet, förstående och tolerant arbetsklimat är också viktigt. Arbetssituationen kan underlättas av Arbetsförmedlingen som kan erbjuda olika stödinsatser för att man ska hitta ett passande arbete och i samarbete med arbetsgivaren anpassa arbetssituationen.

Personer med adhd kan få stöd när de studerar för att underlätta både universitetsstudier och annan vuxenutbildning. Det kan exempelvis handla om förlängd skrivtid vid examination, tillgång till inlästa läromedel och anteckningsstöd, eller att man får en mentor.

Fast vårdkontakt

Som patient kan man begära en fast vårdkontakt inom hälso- och sjukvården. Det är en kontaktperson som bland annat hjälper till att planera och samordna insatserna.

Utvärdering av stödinsatser

Att följa utvecklingen är viktigt för att bedöma effekten av olika stödinsatser. Den behandlande eller stödjande enheten bör följa upp stödinsatserna tillsammans med personen. På så sätt kan man uppnå bästa resultat utifrån dagens kunskapsläge.

Vid utvärderingen följer man upp hur insatserna påverkat såväl symtombilden som funktionsförmågan och livskvaliteten. I behandlingsplanen bör det tydligt framgå hur utvärderingen av stödet ska genomföras.

Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd

Adhd medför ett funktionstillstånd som kräver en helhetssyn vid både utredning och insatser. Det visar Socialstyrelsens nya kartläggning som syftar till att visa på diagnosens komplexitet.

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd (pdf)

Kunskapsstödet beskriver vad adhd innebär och vilka stödinsatser som kan vara aktuella för barn, ungdomar och vuxna med adhd.

Nationella vård- och insatsprogram - Adhd

Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – ett kunskapsstöd, Socialstyrelsen, 2014.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter