Om fast omsorgskontakt

En fast omsorgskontakt är en utsedd person som har ett särskilt ansvar för den som får insatser från hemtjänsten eller bor på särskilt boende för äldre. . Alla som har insatser från hemtjänsten eller bor på särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Utrymmet för att avstå från att erbjuda fast omsorgskontakt är mycket begränsat. En bedömning ska göras i varje enskilt fall. Bestämmelsen gäller alla med hemtjänst, oavsett ålder samt alla som bor på särskilt boende för äldre. Bestämmelsen om fast omsorgskontakt i  finns inskriven i socialtjänstlagen (SoL).

Målet är att omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av

• trygghet
• kontinuitet
• individanpassning
• samordning.

Att det finns en särskilt utsedd person  som lär känna den enskilde lite extra och har en helhetsbild över hans eller hennes behov är viktigt för att skapa trygghet, individanpassning och samordning. 

Många kommuner arbetar sedan tidigare med kontaktmannaskap. Syftet med att reglera fast omsorgskontakt är att funktionen ska vara utformad på ett mer enhetligt sätt i landet och att utförare ska ha ett tydligt mandat att utveckla rollen som fast omsorgskontakt.

Många kommuner arbetar sedan tidigare med kontaktmannaskap i hemtjänsten. Syftet med att reglera fast omsorgskontakt är att funktionen ska vara utformad på ett mer enhetligt sätt i landet och att utförare ska ha ett tydligt mandat att utveckla rollen som fast omsorgskontakt.

Den fasta omsorgkontakten ska vara undersköterska

En person som arbetar som fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Den kompetensen behövs för att hon eller han ska kunna utföra sitt arbete på ett sätt som är tryggt och säkert för personen som får insatser från hemtjänsten eller bor på särskilt boende för äldre.

Det står inte i socialtjänstlagen vem som ska utse den fasta omsorgskontakten. Det är den som bedriver hemtjänstverksamheten eller det särskilda boendet som bestämmer hur den fasta omsorgskontakten ska utses. Det ska finnas möjlighet att byta omsorgskontakt om relationen inte fungerar. Det går bra att utse vice fasta omsorgskontakter eller motsvarande.

Hur arbetet ska bedrivas bestäms på lokal nivå

Hur arbetsrutinerna med fast omsorgskontakt ska organiseras och bedrivas praktiskt bestäms på lokal nivå. Den som bedriver verksamheten ska i processer, rutiner eller andra styrdokument beskriva hur arbetet ska bedrivas i praktiken. Den fasta omsorgskontaktens roll och arbetsuppgifter ska utformas, med vägledning av de mål och syften som anges i bestämmelsen och i de lokala styrdokumenten. Omsorgstagarens behov och önskemål ska vara utgångspunkten för den fasta omsorgskontaktens arbete. 

Trygghet och kontinuitet är centralt för den enskilde

För de flesta personer känns det tryggare att få stöd och hjälp av personal som de känner igen och har en relation till. Om många olika personer kommer för att utföra insatser i en persons hem finns det risk att kvaliteten i insatserna blir lidande. Med hem menas såväl så kallat ordinärt boende som en bostad på särskilt boende för äldre. Därför är det viktigt med personalkontinuitet vid genomförande av insatser.

I första hand handlar den fasta omsorgskontaktens uppdrag om att arbeta i en nära relation till den enskilde, att skapa en helhetsbild av dennes situation och anpassa stödet till personens individuella behov.

Schemaläggning och planering bör utgå från att omsorgskontakten ofta besöker de personer hon eller han är omsorgskontakt för.

Att utföra insatser är en central del av omsorgskontaktens arbete. Det kan handla om stöd och service, omsorg och personlig omvårdnad. Det kan även innebära att genomföra medicinska uppgifter efter delegering eller genom att på annat sätt biträda legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt att planera och följa upp genomförandet av omsorgen. 

Den enskilde har rätt till inflytande

Enligt socialtjänstlagen ska den enskilde, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur hon eller han ska få stöd. De flesta personer som får insatser i hemmet vill kunna påverka innehåll och utformning i det stöd och den hjälp hen får.  För att det ska vara möjligt behöver den som får hemtjänst eller insatser på särskilt boende för äldre känna till rätten och möjligheten till inflytande och delaktighet.

Den fasta omsorgskontakten behöver ett visst handlingsutrymme och flexibilitet för att kunna anpassa stödet efter den enskildes behov och situation, som kan förändras med kort varsel.

Genomförandeplanen är ett grundläggande verktyg

En genomförandeplan är ett verktyg för omsorgspersonalen att kunna utföra insatserna efter den enskildes behov och önskemål. Att upprätta och följa upp en genomförandeplan kan vara en uppgift för den fasta omsorgskontakten. Den kan bidra till att insatserna utförs på samma sätt när det är flera olika medarbetare som kommer hem till den enskilde.

Samordning

Den som har hemtjänst eller bor på särskilt boende för äldre träffar ofta många olika medarbetare från både omsorgen och hälso- och sjukvården. Att bidra till att insatserna är samordnade är en viktig uppgift för omsorgskontakten. För att samordna insatser kan omsorgskontakten behöva ha kontakt med exempelvis:

• administrativ personal som schemaläggare och planerare
• handläggare i myndighetsutövningen
• legitimerad personal i hälso- och sjukvård, till exempel fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, rehabiliteringspersonal eller sjuksköterska
• multiprofessionellt team, till exempel vid upprättande av samordnad individuell plan.

Det behöver finnas tydliga kontaktvägar, så att omsorgskontakten vet vem som ska kontaktas i olika situationer.

Det behöver också finnas tid och utrymme för kontakter mellan den fasta omsorgskontakten och annan personal i arbetsgruppen, vikarier, legitimerad personal och anhöriga.

Den fasta omsorgskontakten är ett stöd till anhöriga

Den fasta omsorgskontakten kan även bidra till att anhöriga känner sig trygga. Det handlar om att det finns en utsedd person man kan vända sig till, som känner ens närstående lite extra och som kan informera den anhöriga om förändringar i hälsotillståndet. Att omsorgskontakten samordnar kontakter med andra yrkesgrupper kan underlätta för anhöriga, som annars kan känna att de behöver ta ett ansvar för detta.

Det är viktigt att det finns rutiner för hur personalen ska arbeta med att dela information till anhöriga. Kontakter och bemötande av barn som är anhöriga behöver se annorlunda ut än när det gäller vuxna anhöriga.

Stöd för att planera och bedriva arbete med fast omsorgskontakt – vägledning

Socialstyrelsen har tagit fram ett vägledningsmaterial som syftar till att ge ett stöd till kommuner och verksamheter att planera och bedriva arbetet med fast omsorgskontakt, på ett sätt som gör att målen uppfylls. Förutsättningarna för den fasta omsorgskontaktens arbete skapas på både strategisk och operativ nivå. 

Vägledningen beskriver de juridiska bestämmelserna och målen med fast omsorgskontakt, vad som menas med de olika målen och förutsättningar som underlättar att dessa mål uppfylls.

Vägledningen togs fram i samband med att fast omsorgskontakt infördes i hemtjänsten. Rollen som fast omsorgskontakt i hemtjänsten skiljer sig inte från rollen som fast omsorgskontakt vid särskilt boende. Materialet kan därför även användas för fast omsorgskontakt på särskilt boende för äldre.

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten – Vägledning för att planera och genomföra arbetet – Socialstyrelsen

Meddelandeblad

Det finns ett meddelandeblad om fast omsorgskontakt som beskriver de juridiska frågorna lite närmare. Meddelandebladet togs fram i samband med att fast omsorgskontakt infördes i hemtjänsten. Rollen som fast omsorgskontakt i hemtjänsten skiljer sig inte från rollen som fast omsorgskontakt vid särskilt boende för äldre. Innehållet i meddelandebladet är därför också relevant för fast omsorgskontakt vid särskilt boende för äldre.

En fast omsorgskontakt i hemtjänsten – meddelandeblad – Socialstyrelsen