Hjälpmedelsanvändarens delaktighet

Hjälpmedel syftar till att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

För att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara aktiva och delta i samhällslivet krävs väl fungerande hjälpmedel. Vården behöver ge förutsättningar för hjälpmedelsanvändarens delaktighet vid förskrivning för att kunna möta hjälpmedelsbehoven på ett effektivt sätt.

FN-konventionen bygger på att funktionshinder går att förebygga och förhindra genom att förändra i miljö och omgivning. Den slår även fast rätt till individuella stöd.

Anpassningar kan krävas för att möjliggöra delaktighet

Delaktighet kan definieras som en persons engagemang i en livssituation. Att kunna vara delaktig förutsätter ett mått av reellt inflytande och att personens åsikter tas på allvar och påverkar eventuella beslut. Delaktighet behöver därför värderas av personen själv.

En förutsättning för att kunna vara delaktig och ha inflytande vid förskrivning av hjälpmedel är att användaren har möjlighet att själv uttrycka sig och att informationen som ges är förståelig. För den som talar och förstår svenska relativt obehindrat kräver det oftast inga särskilda anpassningar. För många andra till exempel personer med annan språklig bakgrund, personer med minnessvårigheter, intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada behöver både information och möjlighet att uttrycka sig anpassas. Vilka anpassningar som behövs i olika typer av verksamheter beror både på vilken typ av hjälpmedel som förskrivs inom verksamheten och vilka målgrupper verksamheten riktar sig till.

Metoder för att stärka delaktigheten

Det finns ett antal metoder som kan användas för att stärka delaktigheten i samtal och säkerställa ett respektfullt bemötande.

Tips för att kunna mötas i ett respektfullt samtal

Samtalet mellan patient och vårdpersonal ser olika ut eftersom vi alla är olika. Några tips som kan vara till hjälp för att kunna genomföra ett respektfullt samtal är följande:

• Planera för att ha så god kännedom om personen som är möjligt utifrån aktuell situation. Då ökar chanserna att du gör en korrekt bedömning och personen känner sig trygg då han eller hon märker att du exempelvis ställer relevanta frågor.
• Inled med en öppen fråga. Det bjuder in personen att ta upp det som hon eller han tycker är viktigt. På detta sätt blir det personens önskemål och agenda som styr.
• Ge återkoppling och bekräftelse under samtalet. Då ökar du chansen för att personen ska känna att du förstår.
• Om personen verkar trivas med ögonkontakt ska du försöka ha det med honom eller henne. Du kan också placera dig på samma nivå som personen. Då ökar chanserna att han eller hon känner sig jämbördig med dig.
• Om det passar i situationen kan du själv göra korta sammanfattningar under samtalet. Fråga då personen om han eller hon tycker att du uppfattat saker korrekt. Det lyfter fram och förtydligar vad ni båda sagt under samtalet.
• Be gärna personen att sammanfatta vad som sagts. Då ökar chanserna att förstå hur hon eller han har uppfattat det som sagts och om något har glömts bort.

Tolk kan behövas

Tillgång till tolk är i vissa fall en fråga om patientsäkerhet och vårdkvalitet. Vården ska ges på lika villkor, vården och behandlingen ska planeras och genomföras i samråd med patienten och vården är skyldig att ge individuellt anpassad information. Av det följer att tolk kan behövas när personen har annat hemspråk än svenska. De som inte har svenska som modersmål känner sig inte informerade, respekterade och delaktiga i samma grad som övriga patienter.

Även personer med dövblindhet, dövhet eller hörselskada behöver ofta tolk, liksom personer som har talsvårigheter.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet – alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå, utifrån sina förutsättningar, behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar sig efter behoven och stimulerar samspel och kommunikation.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor. AKK ersätter eller kompletterar ett bristande tal eller språk i kommunikationen mellan människor, och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra eller att uttrycka sig och oftast båda delarna. AKK kan vara allt från enkla bilder eller fotografier till tekniska hjälpmedel som samtalsapparater, surfplattor och datorer med olika styrsätt.

Kommunikativt stöd

Även personer som har ett talat språk kan behöva kommunikativt stöd i vissa sociala situationen när de ska kommunicera med andra människor. Det kan till exempel bero på bristande kontroll av beteende eller brister i förmågan att läsa av andra personer.

Kommunikativt stöd kan till exempel vara en bild eller en symbol som används för att ge förståelse för en situation eller en händelse. Det kan också användas som ett stöd för personen att minnas och komma ihåg vad samtalet ska handla om, ett slags ”komma-på”-stöd i kommunikationen.