Uppmärksamma autismspektrumtillstånd

Flera verksamheter i samhället kan bidra till att upptäcka och känna igen autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Där behöver personalen ha grundläggande kunskaper om autismspektrumtillstånd.

Om personalen inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, förskolan, skolan, studenthälsan, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har grundläggande kunskaper om autismspektrumtillstånd ökar möjligheterna till tidig upptäckt och tidig diagnos. En tidig diagnos är en förutsättning för att ge tidiga habiliterande insatser som kan förbättra prognosen för personen med autismspektrumtillstånd.

Småbarnsåren

Hos riktigt små barn kan autism vara svårt att upptäcka utifrån svårigheter att umgås med andra. Men det finns andra tecken på en avvikande utveckling inom de funktionsområden som är nedsatta vid autism.

Tecken på autismspektrumtillstånd under småbarnsåren kan bland annat vara:

  • Barn som inte visar något intresse av att dela upplevelser med andra.
  • Barn som inte tittar dit någon annan pekar.
  • Barn som inte vill bli tröstade på vanligt sätt.
  • Barn som reagerar kraftfullt på små förändringar och rutinbrott.
  • Barn som inte reagerar på sitt namn.
  • Barn till föräldrar som säger att det är något hos barnet som inte stämmer och som är svårt att sätta ord på.

Förskoleåldern

I förskoleåldern brukar symtomen på autism vara som tydligast. Många familjer beskriver de här åren som allra jobbigast och den tid då barnets beteende är som svårast att hantera.

Tecken på autismspektrumtillstånd under förskoleåldern kan bland annat vara:

  • Barn som inte visar något intresse av att dela glädje, intresse och prestationer med andra.
  • Barn som har svårt att kommunicera med blick, mimik och gester.
  • Barn med påtagligt försenad eller avvikande talutveckling.
  • Barn som har svårt för förändringar och upplevs som oflexibla.
  • Barn som fastnar i stereotypa upprepningar, ritualer och tvångsmässighet.

Tidiga skolåren

Tecken på autismspektrumtillstånd under de tidiga skolåren kan bland annat vara:

  • Barn som är mer betraktare än deltagare i sociala sammanhang, eller fokuserar på något eget.
  • Barn som trots en god begåvning inte klarar av att ta in andras perspektiv.
  • Barn som har svårt att svara på öppna frågor och berätta fritt, som behöver hjälp med konkreta frågor.
  • Barn som är beroende av ovanliga rutiner och ritualer.
  • Barn med specialintressen som upptar nästan all deras tid.

Tonårstiden

Många ungdomar med autismspektrumtillstånd får större svårigheter i puberteten med lättutlösta vredesutbrott, självdestruktiva beteenden, rastlöshet och överaktivitet. Men en del ungdomar blir istället mer inaktiva och passiva. Försämringen i puberteten går över efter några år hos en del. Men vissa personer får en bestående försämring.

Hos barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning debuterar ofta epilepsi under tonårstiden.

Många ungdomar med autismspektrumtillstånd har psykiatriska symtom i tonåren och det är relativt vanligt med depressioner, ångesttillstånd, självdestruktiva beteenden, ökade tvångssymtom och ätstörningar. Många känner sig annorlunda och upplever ett utanförskap, de saknar vänner och vet inte riktigt hur man gör för att få kamrater.

Tecken på autismspektrumtillstånd under tonårstiden kan bland annat vara:

  • Problem med kamratrelationer och svårigheter att se andras perspektiv.
  • Social omognad i förhållande till intellektuell kapacitet.
  • Bristande ”socialt omdöme” jämfört med jämnåriga, med risk för socialt destruktiva beteenden.
  • Psykiatriska tillstånd som inte svarar som förväntat på medicinering och annan behandling.
  • Svårigheter med personlig hygien.

I vuxen ålder

Vuxna med autismspektrumtillstånd har ofta begränsade sociala kontakter och kan ha svårigheter att förstå mellanmänskligt samspel och annan kommunikation. Dessa begränsningar och svårigheter bidrar ofta till frustration, missförstånd och uttröttning, och kan ge svårigheter vid studier och arbete.

Tecken på autismspektrumtillstånd i vuxen ålder kan, liksom hos barn, bland annat vara:

  • mer fokus på detaljer än på helheten
  • svårighet med att generalisera
  • svårigheter i ostrukturerade och icke förutsägbara situationer
  • bristande simultankapacitet
  • nedsatt förmåga att avläsa sociala koder
  • specialintressen
  • ofta ojämn begåvningsprofil.

Psykiatrisk samsjuklighet med bland annat depression och självmordstankar, ångest- och tvångssyndrom, sömnproblem, ätstörningar eller adhd är vanligt hos personer med autismspektrumtillstånd.

Vissa somatiska sjukdomar är vanligare hos personer med autismspektrumtillstånd än i övriga befolkningen, till exempel kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), diabetes, och hjärt-kärlsjukdom. Det är därför viktigt att vara observant på hur personer med autism mår, både fysiskt och psykiskt, och bistå med hjälp till vård vid behov.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Barn som tänker annorlunda – barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd Socialstyrelsen, 2010.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter