Att leva med hörselnedsättning

Vad det innebär att ha nedsatt hörsel eller att vara döv varierar från person till person och från situation till situation. Många personer med nedsatt hörsel eller dövhet upplever hinder för kommunikation och delaktighet i sitt dagliga liv. Genom att kommunicera med hjälp av hörapparater, hörselimplantat, teckenspråk, tecken som stöd eller tolk ökar möjligheterna för den enskilde att kunna vara delaktig.

Vad det innebär för en person att ha en hörselnedsättning eller att vara döv varierar från individ till individ, men också för en person från situation till situation och över tid. Det beror bland annat på typ och grad av hörselskada men också när i livet personen fick hörselskadan och hur den har utvecklats över tid. Faktorer som påverkar tillvaron för en person med hörselnedsättning eller dövhet är sådant som den egna livssituationen, omgivningens inställning, tillgång till hjälpmedel och språkliga förutsättningar.

För en person med nedsatt hörsel kan hörselnedsättningen innebära att personen inte hör delar av vissa ljudintervall eller att de ljud som personen hör förvrängs och flyter ihop. Många upplever att de hör att något sägs, men inte vad som sägs. Samtal med flera personer, exempelvis runt ett middagsbord, blir därför svåra att tolka och delta i.

Orsaker till hörselnedsättning

Hörseln är ett mycket känsligt sinne. Vid en hörselnedsättning påverkas förmågan att uppfatta ljud. En hörselskada kan sitta på olika ställen i örat. Vilken del av örat som är skadad är avgörande för hur en person upplever hörselnedsättningen och hur den kan behandlas.

Orsaken till en hörselnedsättning är oftast buller och åldersförändringar. Orsaken kan också vara en olycka, medfödd skada eller sjukdom som exempelvis Menières sjukdom eller hjärnhinneinflammation. Genetiska anlag har visat sig ha betydelse för risken att få hörselnedsättning genom att olika personer är olika känsliga för exempelvis buller.

Många personer med tinnitus har nedsatt hörsel

Tinnitus innebär att en person hör ljud som inte beror på någon yttre ljudkälla, till exempel pip, brummande och brus. Personer som har tinnitus hör sådant ljud väldigt ofta eller hela tiden men många tycker inte att det är ett problem. Ungefär 15 procent av befolkningen har tinnitus ofta eller ständigt. Cirka 2-3 procent har svåra besvär av tinnitus, vilket kan leda till koncentrationsproblem, sömnsvårigheter och oro. Tinnitus är ett symtom som kan bero på flera saker. Hörselskador är den vanligaste orsaken till tinnitus, ungefär fyra av fem personer med tinnitus har även nedsatt hörsel. Orsaken till tinnitus kan också vara buller, stress, olika sjukdomar och läkemedel.

Kommunikation och delaktighet

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla människor har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem vilket också är viktigt för att de ska må bra. Att kunna kommunicera innebär att få möjlighet att uttrycka sina känslor och sina behov, berätta vad man varit med om, göra olika val eller påkalla uppmärksamhet.

Att kunna kommunicera och uttrycka våra känslor och åsikter är grunden för att vi ska kunna vara delaktiga och påverka vår situation. I samspel med andra utvecklar vi vår personlighet och identitet. Språk utvecklas bäst i den språkmiljö där språket används. Kommunikation kan till exempel ske på teckenspråk, genom skrivet eller genom talat språk. Vilket språk som väljs i olika sammanhang har stor betydelse för den enskilda individens möjlighet till delaktighet. Oavsett vilket som används så är det viktigt med tidigt stöd för en positiv utveckling av språket.

Många personer med nedsatt hörsel eller dövhet upplever hinder för kommunikation och delaktighet i sitt dagliga liv. Även en mindre hörselnedsättning gör det svårt att höra i miljöer med störande ljud, till exempel på caféer, i kontorslandskap, på middagar eller liknande. Ännu svårare blir det i de miljöerna för personer med hörapparat eller hörselimplantat. Teckenspråk fungerar oberoende av ljudmiljö, men förutsätter tillgång till tolk eller att också omgivningen kan teckenspråk.

Genom att kommunicera med hjälp av hörapparater, hörselimplantat, teckenspråk, tecken som stöd eller tolk ökar möjligheterna för den enskilde att kunna vara delaktig. Ibland fungerar de olika stöden var för sig och i ibland behöver de kombineras. Personer som har förutsättningar att kommunicera kan berätta om sina egna specifika behov och det skapar goda förutsättningar för ett bra liv.

Svenskt teckenspråk

Det svenska teckenspråket är ett av många teckenspråk i världen och teckenspråkets grammatik skiljer sig från det skrivna och det talade språket. Teckenspråket kan sägas vara visuellt-gestuellt eftersom man använder synen för att ta till sig språket och händer och kropp för att teckna. Språk och kultur hör ihop och med teckenspråket följer en specifik kultur som också formar individens identitet.

Kokleaimplantat eller hörapparat

En del personer lever med sin hörselskada genom hela livet. För andra kommer hörselnedsättningen som en stor omställning efter att ha hört bra i många år. Många har kanske lätt att höra med hörapparaterna hemma vid köksbordet, men behöver teleslinga på jobbmötet.

Alla barn som föds med grav hörselskada eller dövhet kan få ett kokleaimplantat. Men även vuxna som förlorat hörseln, exempelvis vid en hjärnhinneinflammation, kan göra operationen. Möjligheten att kompensera nedsättningen med hörapparat eller kokleaimplantat varierar eftersom hörselnedsättningar kan vara av olika slag och i olika grad.

En del personer med hörselimplantat kan höra i telefon, men använder kanske skrivtolk som stöd vid möten och tecknar med teckenspråkiga vänner. Variationerna är många, och det är upp till varje person att kommunicera på det sätt som fungerar bäst.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Hörsellinjen. Hörselskadades Riksförbund, HRF 2019-03-22
Tinnitus. Karolinska universitetssjukhuset 2019-03-22
Tinnitus behandlingsprogram. Akademiska sjukhuset 2019-03-22
Läkemedelsboken. Läkemedelsverket 2019-03-22
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringskansliet 2008.
Döv eller nedsatt hörsel. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM 2019-03-22

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter