Om självskadebeteende

Att skada sig själv utan att försöka ta sitt liv kan vara ett sätt att försöka stoppa svåra känslor. Det kan handla om exempelvis stress, ångest eller nedstämdhet. Det kan också handla om att överhuvudtaget känna något alls. Ibland kan det vara ett försök att kommunicera sina behov till omgivningen, eller ett sätt att straffa sig själv.

Självskadebeteende behöver alltså inte handla om att vilja ta sitt liv. Men självskadebeteende både med och utan avsikt att ta sitt liv kan finnas hos en och samma person. Forskning tyder dessutom på att självskadebeteende utan att försöka ta sitt liv är starkt kopplat till att senare göra suicidförsök.

Risk- och skyddsfaktorer för suicid

Man kan skada sig själv på olika sätt. Det är vanligt att rispa, skära, bränna, slå sig själv, eller att ta överdoser av läkemedel, alkohol eller andra skadliga ämnen. 

Självskadebeteende är vanligast bland ungdomar och unga vuxna. Det börjar ofta i de yngre tonåren men kan även börja i vuxen ålder. Fler flickor än pojkar skadar sig själva. Det är vanligare att flickor skär sig och tar tabletter medan pojkar oftare slår eller bränner sig själva. 

Beteendet kan vara allt från lindrigt till mycket svårt. Skadorna kan vara livshotande och kräva akutsjukvård eller inläggning.

Många har andra psykiatriska tillstånd samtidigt

Det finns en stor variation mellan dem som skadar sig själva. En del har inga andra psykiska problem, men många som söker vård för självskadebeteende har också andra psykiatriska tillstånd, så kallad samsjuklighet. Drygt 80 procent har samtidigt minst ett annat psykiatriskt tillstånd, och hälften har minst två. Vanligast är depression, olika ångestsyndrom inklusive posttraumatiskt stressyndrom, skadligt bruk, personlighetssyndrom och ätstörning.

Hos personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning är det vanligt med så kallat repetitivt eller stereotypt självskadebeteende. Det innebär att man upprepar beteenden som till exempel att dunka i huvudet eller dra sig i håret. Beteendet fyller ofta en självstimulerande eller lugnande funktion. Det kan också vara ett resultat av svårigheter att kommunicera.

Autism, tema på Kunskapsguiden

Behandling och vård

Inom den psykiatriska specialistvården finns flera psykologiska behandlingar för att minska självskadebeteendet och lära sig hantera sina känslor. Ofta används dialektisk beteendeterapi, DBT, mentaliseringsbaserad terapi, MBT, och emotion regulation group therapy, ERGT.

Psykologiska behandlingsmetoder, tema på Kunskapsguiden

Nationella självskadeprojektet har tagit fram de här rekommendationerna för vården av patienter med självskadebeteende: 

1. Individer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet.

2. Bedömning på akuten ska ske med hänsyn till individens fysiska och psykiska hälsa samt sociala omständigheter.

3. Individer med upprepat självskadebeteende ska erbjudas en ut-redning utifrån sin specifika situation.

4. Behandlaren och individen arbetar tillsammans fram en riskhante-ringsplan med sårbarhets- och skyddsfaktorer.

5. Behandlaren och individen kommer tillsammans överens om en individualiserad behandling.

6. Vårdgivaren ska erbjuda behandling strukturerad för självskadebe-teende och eventuell samsjuklighet.

7. Om vården överförs mellan två enheter utses en kontaktperson som samordnar insatser och gör upp en plan med individen. 

För varje rekommendation finns fördjupad information. Läs mer om rekommendationerna hos Nationella självskadeprojektet. 

Nationella självskadeprojektet är en del av Uppdrag psykisk hälsa, som bedrivs av organisationen Sveriges Kommuner och Regioner.

SiS-talks om att bemöta självskadebeteende

Vid behandling av självskadebeteende spelar bemötandet stor roll. Inte minst om man är omhändertagen med tvång. Hör mer om det i senaste SiS-talks, en serie filmade föreläsningar från SiS.

Nationellt vård- och insatsprogram för behandling av självskadebeteende

Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar och riktar sig till medarbetare i hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola.

Psykisk hälsa och ohälsa

Här finns en introduktion till området psykisk hälsa och ohälsa, med länkar till de myndigheter och andra aktörer som har ansvar för området. Du hittar också alla de teman på området som finns på Kunskapsguiden.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Material från Nationella självskadeprojektet.
Att skada sig själv 1177 Vårdguiden.
Nationella vård- och insatsprogrammet för självskadebeteende Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.