Måltider i äldreomsorgen

Måltiderna inom äldreomsorgen har stor betydelse för äldres livskvalitet och behöver utformas utifrån äldre personers individuella behov och önskemål. Bra måltider är en viktig grund för både friska och sjuka äldre personer.

Måltiderna inom äldreomsorgen har stor betydelse för äldre personers livskvalitet. Inte bara genom att ge energi och näring. Måltiden kan vara ett positivt avbrott i vardagen och bidra till glädje, gemenskap och meningsfullhet. Bra måltider är en viktig grund för både friska och sjuka personer men behöver ibland kompletteras med särskilda insatser vid vissa sjukdomstillstånd.

Måltider utifrån individuella behov

Matvanorna speglar vår identitet, kultur, våra erfarenheter och historia. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen utformas utifrån de äldre personernas individuella behov och önskemål. Det finns inte en universallösning som passar alla, i stället behövs flexibla måltidslösningar som ger valmöjlighet och delaktighet. Måltiderna är inte en fristående verksamhet utan en grundläggande del av omvårdnaden av äldre personer.

Näringsriktiga måltider

Hälsosamma matvanor inkluderar grönsaker, baljväxter och frukt, fullkornsprodukter, mjölkprodukter, fisk, skaldjur och växtbaserade oljor. Inom äldreomsorgen bör detta vara en utgångspunkt, men den näringsmässiga tyngdpunkten bör vara att mat och dryck ska ge tillräckligt med energi- och protein. Det är viktigare att den serverade maten är god och lockar aptiten än att den exakt uppfyller näringsrekommendationerna. Protein är ett viktigt näringsämne för att kunna bevara muskelmassa, för immunförsvaret, sårläkning och rehabilitering. Varje måltid, inklusive mellanmålen, bör därför innehålla bra proteinkällor. I Sverige rekommenderas tillskott med 20 mikrogram vitamin D per dag för alla över 75 år, utöver bidraget från maten. Vid lågt energiintag ökar även risken för låga intag av flera näringsämnen, som järn, kalcium, selen, jod och folat.

Äldre personer vill vara delaktiga

Äldre personer beskriver att måltidskvalitet bland annat handlar om matens smak, att få känna doften av lagad mat och ta del av hur maten tillagas. De uttrycker också att de vill kunna påverka vad som serveras och hur måltiden genomförs. Verksamhetens rutiner och personalens förhållningssätt påverkar i hög grad måltiderna, måltidsmiljön och äldre personers lust att äta och känna välbefinnande.

Fem framgångsfaktorer för bra måltider i äldreomsorgen

Fokusera på individen

Det finns inte en universallösning som passar alla äldre personer. Locka till aptit och matglädje genom att utgå från individens behov, önskemål och vanor. Arbeta förebyggande för att undvika ofrivillig viktnedgång genom täta viktkontroller och relevanta insatser. Låt verksamheten genomsyras av flexibilitet, lyhördhet och delaktighet.

Satsa på kunskap och kompetens

Måltidsarbete ställer krav på kompetens inom många olika områden. Skapa en verksamhet med kompetent och engagerad personal. Avsätt tid för enskild kompetensutveckling och ge stöd för gemensamma diskussioner kring förhållningssätt och rutiner kring måltiderna.

Se till helheten − använd Måltidsmodellen

En måltid är mycket mer än själva maten på tallriken. Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på bra måltider och kan användas i såväl planering som uppföljning av måltiderna i äldreomsorgen.

Tydliggör ansvaret och möjliggör samarbete

Bra måltider kräver en organisation med tydligt mandat att driva utvecklingen framåt och som möjliggör dialog och samarbete mellan olika organisationer och yrkesgrupper. Tydliggör ansvarsområden för alla berörda yrkesgrupper, exempelvis genom tydliga arbetsbeskrivningar och måltidsrutiner. Se till att personalen har tid och handlingsutrymme för måltidsarbetet.

Sätt upp mål, prioritera måltiden och fråga efter resultaten

Fastställda mål och rutiner kring måltiderna i exempelvis styr- och policydokument är viktiga för att skapa en gemensam målbild för alla inblandade kring upphandling, tillagning och servering. Följ kontinuerligt upp och utvärdera måltidernas kvalitet, omsorgstagarnas aptit, viktstatus och hälsotillstånd för att säkerställa att måltiderna uppskattas och tillgodoser de behov som finns.

Säker mat

All mat som serveras inom äldreomsorgen ska vara säker att äta. De äldre ska känna sig trygga och inte bli sjuka av maten. När man blir äldre försämras immunförsvaret och många äldre personer är därför extra känsliga för matförgiftning. Det kräver särskild noggrannhet av den som lagar och hanterar mat. Det viktigaste är att se till att maten inte förorenas med virus och bakterier och att den håller rätt temperatur vid tillagning och förvaring.

Måltider i äldreomsorgen

Måltiderna inom äldreomsorgen har stor betydelse för äldres livskvalitet. Inte bara genom att ge energi och näring. Måltiden kan vara ett positivt avbrott i vardagen och bidra till glädje, gemenskap och meningsfullhet.

Publikation: Bra måltider i äldreomsorgen

Att stärka det friska och förebygga ohälsa är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande. Mat är livsnödvändigt och en viktig del i människors vardag. Måltiderna i äldreomsorgen behöver utformas utifrån de äldres individuella behov och önskemål.

Faktagranskad av: Livsmedelsverket. Senast granskad:
Källor:
Bra måltider i äldreomsorgen, Livsmedelsverket, 2019.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter