Faktorer som kan påverka äldre personers näringsintag

Ätsvårigheter, minskad aptit och förändringar i smakupplevelsen är några exempel på vad som kan påverka äldre personers måltider. Med hög ålder ökar risken för att drabbas av undernäring.

Ätsvårigheter och undernäring är de största näringsrelaterade utmaningarna inom äldreomsorgen. Trots att energibehovet ofta minskar med ökad ålder är det vanligt att äldre personer får i sig för lite energi, ofta på grund av minskad aptit.

Några orsaker till aptitlöshet är förändringar i smakupplevelser och kroppens mättnadsreglering, olika sjukdomar, läkemedelsbiverkningar, försämrad munhälsa, trötthet och depression. Vid infektion och vissa sjukdomar ökar energibehovet, vilket ytterligare ökar risken för undernäring. Övervikt och fetma förekommer också, ibland i kombination med undernäring eller risk för undernäring. I många fall behöver energi- och näringsbehovet utredas på individnivå för att verksamheten ska kunna ge bästa stöd utifrån den äldre personens egna preferenser och önskemål.

Vid hög ålder, då antalet sjukdomar ökar och aptiten avtar, ändras matens syfte att vara långsiktigt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Istället ökar matens betydelse för livskvalitet, att må bra och behålla muskelstyrka och ork.

Undernäring

Undernäring är en stor utmaning i äldreomsorgen. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen i högre grad än idag utgå från individens behov och önskemål, främja aptit och matglädje och bli en tydligare del av omvårdnaden. Det är både svårt och tidskrävande att återställa näringsbalansen hos en undernärd person och det är därför viktigt att så långt det är möjligt sträva efter att förebygga att undernäring uppstår. Med hög ålder ökar risken att drabbas av undernäring. Undernäring ökar risken för fallolyckor, sjukdom och minskar möjligheten att klara sig själv. Även den psykiska hälsan kan försämras.

Undernäring, tema på Kunskapsguiden

Nedsatt aptit

Nedsatt aptit kan vara en av flera bakomliggande orsaker till undernäring. En förändrad aptit kan i sin tur bero på sjukdomar, muntorrhet, svårigheter att tugga och svälja, motoriska störningar, förändrade mättnadssignaler och ett nedsatt smak- och luktsinne. Aptiten kan också minska vid ensamhet och depression.

Faktorer som är viktiga för att stimulera aptit och skapa matglädje:

  • Respekt för individens behov och önskemål – vanor, preferenser och traditioner.
  • Delaktighet – i menyplanering, matlagning, servering och måltidsmiljöns utformning.
  • Självständighet – assistans och stöd som möjliggör för individen att så långt som möjligt hantera mat och måltider själv.
  • Kulinarisk kvalitet – matens presentation (i både ord och upplägg), doft, smak, variation i konsistens.
  • Variation och valmöjligheter mellan flera olika rätter och tillbehör.
  • Aptitretare – syrliga och salta smaker.
  • Mellanmål – många små måltider spridda över dagen.
  • Trivsam måltidsmiljö – hemlika eller restauranglika miljöer utifrån måltidsgästernas önskemål och trevligt bemötande från personalen.
  • Sällskap – möjlighet att välja om måltiderna ska ätas enskilt eller tillsammans med andra.

Sinnena förändras med åldern

Syn, hörsel, känsel, smak och lukt förändras med åldern. Förutom generella försämringar med ökad ålder kan sinnesintrycken påverkas av olika sjukdomstillstånd och medicinska behandlingar.

Med ökad ålder minskar antalet smaklökar och ibland även salivproduktionen vilket minskar möjligheten för smakämnena att nå fram och gör att maten smakar mindre. Många läkemedel kan också orsaka muntorrhet.

Salivproduktionen kan stimuleras av särskilda läkemedel eller av att äta eller dricka något syrligt, umamirikt eller salt. Maträtter som är flytande eller saftiga kan göra det lättare att känna smak. För att känna mer än grundsmakerna, sött, surt, salt, beskt och umami, i maten behöver luktsinnet aktiveras. Hur maten smakar påverkas mer av att luktsinnet förändras än att smaksinnet förändras.

Synintryck har ofta stor inverkan på hur vi uppfattar doft och smak. Vid försämrad syn bör personalen alltid tala om vad som serveras, det hjälper minne och smaklökar att skapa rätt förväntningar och identifiera det som ligger på tallriken.

Minskad törst

Vätskeregleringen och förmågan att känna törst fungerar sämre med stigande ålder. Det är inte heller ovanligt att äldre personer medvetet dricker mindre för att slippa gå så ofta på toaletten eller av rädsla för urinläckage. Äldre personer drabbas lättare av uttorkning. I samband med sjukdom förekommer ofta uttorkning och undernäring i kombination.

Många äldre personer, i synnerhet de med nedsatt aptit, kan ha svårt att dricka mycket åt gången. Därför är det bra att fördela drycken över dagen, till exempel i samband med måltid, tandborstning och läkemedelsintag. Frukter och grönsaker innehåller mycket vätska, men även såser och soppor kan vara värdefulla bidrag.

Vätskebehovet varierar beroende på livsstil och hälsotillstånd. I normala fall behövs ungefär 1–1,5 liter dryck varje dag, utöver den vätska maten bidrar med.

När det är varmt eller när man rör på sig mycket behöver man dricka ännu mer.

Försämrad munhälsa och minskad muskelkraft

En ohälsa i munnen och tandproteser kan bidra till försämrad smakupplevelse. En god munhälsa är viktig för livskvaliteten och förmågan att äta. Muntorrhet, försämrad rörelseförmåga i tunga och kindmuskler samt många små måltider kan öka risken för infektioner, karies och tandlossning. Därför är den dagliga mun- och tandvården mycket viktig.

Minskad muskelkraft kan göra att äldre personer inte kan tugga med den kraft som behövs. Hårda, sega eller trådiga livsmedel som helt kött, råa grönsaker och frukter kan exempelvis orsaka problem. Välj och tillaga kött och grönsaker så att maten är lagom mjuk. Frukt kan serveras väl mogen och i mindre bitar. Vissa rätter har naturligt en konsistens som är lätt att tugga och svälja, som redda soppor, äggrätter, köttfärsrätter, korv utan skinn och många fiskrätter. Generöst med sås till maten kan underlätta ätandet. Kolsyrade drycker kan stimulera sväljreflexen och därför underlätta för vissa personer med sväljsvårigheter.

Munvård för äldre personer, tema på Kunskapsguiden

Måltider i äldreomsorgen

Måltiderna inom äldreomsorgen har stor betydelse för äldres livskvalitet. Inte bara genom att ge energi och näring. Måltiden kan vara ett positivt avbrott i vardagen och bidra till glädje, gemenskap och meningsfullhet.

Publikation: Bra måltider i äldreomsorgen

Att stärka det friska och förebygga ohälsa är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande. Mat är livsnödvändigt och en viktig del i människors vardag. Måltiderna i äldreomsorgen behöver utformas utifrån de äldres individuella behov och önskemål.

Faktagranskad av: Livsmedelsverket. Senast granskad:
Källor:
Kunskapsunderlag hälsosamma levnadsvanor för äldre, Socialstyrelsen, 2019.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter