Barnkonventionen och konventionen för personer med funktionsnedsättning kompletterar varandra och stärker barnets rätt. Ett exempel är barnets rätt att komma till tals. Barnkonventionen bestämmer att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne eller honom. Grundläggande i mötet med barn är att ge barnet information och att ta del av barnets synpunkter och egen beskrivning av sin situation.
Den som möter barn behöver ta hänsyn till barnets åsikt i förhållande till barnets ålder och mognad. Funktionshinderskonventionen poängterar att barn kan behöva stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder för att utnyttja rätten att uttrycka sina åsikter. Konventionen förstärker på så sätt rätten för barn som har kommunikativa eller kognitiva svårigheter att komma till tals.
Barnkonventionen som svensk lag
Sedan januari 2020 gäller barnkonventionen som svensk lag. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Med barnkonventionen som lag måste tjänstemän och beslutsfattare i högre grad förhålla sig till rättigheterna i barnkonventionen i beslut som rör barn.
Socialtjänstens arbete ska präglas av ett barnrättsperspektiv. Det innebär att barnets bästa är den givna utgångspunkten i arbetet och att barnet ska vara delaktigt så långt som möjligt.
Rättigheter för barn med funktionsnedsättning
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innehåller flera delar som överensstämmer med funktionshinderskonventionen och barnkonventionen. Barnet ska ges möjlighet att beskriva såväl sin vardag som sin funktionsnedsättning och de särskilda behov som kan kopplas till denna. Barnet har rätt till information om vilka olika typer av stöd och andra insatser som kan bli aktuella. I de fall behoven inte kan tillgodoses fullt ut har barnet rätt att veta varför. Barnet kan även ha behov av anpassad information om sin egen funktionsnedsättning.
De särskilda insatserna i LSS ska bidra till att minska följderna av barnets funktionsnedsättning. En viktig målsättning är att stärka barnets självförtroende och tilltro till sin egen förmåga. På längre sikt kan det öka personens möjlighet att leva mer självständigt och oberoende av andra.
Barnets rätt till delaktighet i tre delar
Barnets rätt till delaktighet i frågor som rör honom eller henne består av tre olika delar:
- Barnets rätt till information.
- Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnade på.
- Barnets rätt till inflytande och självbestämmande utifrån ålder och mognad.
Ett barn ska ges möjlighet att framföra sin åsikt i frågor som rör honom eller henne. Barnet får inte pressas på synpunkter eller försättas i svåra valsituationer. Delaktigheten ska vara på barnets villkor.
Att informera barn och unga med funktionsnedsättning på ett lämpligt sätt kräver förmågan att lyssna och leva sig in i deras situation. Informationen kan behöva ges vid flera tillfällen och på alternativa sätt. Det är också viktigt att ta reda på om barnet eller den unga har kunnat ta emot och kunnat förstå vad informationen innebär.
En funktionsnedsättning kan innebära att kommunikationen behöver anpassas eller stödjas av exempelvis tolk, hjälpmedel eller alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar och personer med flerfunktionsnedsättningar kan ha svårare än andra att framföra sina synpunkter. Det ställer krav på att personal som arbetar med personerna har kunskap om vilket kommunikationsstöd varje person har behov av för att förstå och kunna uttrycka sig.
Konvention om barnets rättigheter
I januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. När barnkonventionen blir svensk lag samlas de mänskliga rättigheterna som rör barn i en lag. Det bidrar till en helhetssyn och tydliggör hur delarna i konventionen ska tolkas i relation till varandra.
Konvention om barnets rättigheter hos Regeringskansliet
Barnkonventionen - En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter hos Barnombudsmannen
Kommentarer om barnkonventionen på Barnombudsmannens webbplats
Läs om barnkonventionen och kommentarer om barnkonventionen hos Barnombudsmannen
Mognadsbedömning för barns delaktighet
Bedömningen av barns mognad är av central betydelse för vilken delaktighet barn får i vård och omsorg. Mognad är ett komplext begrepp. Det går sällan att peka ut exakt hur en bedömning av ett barns mognad ska gå till. Här ges en kunskapsbas och underlag för dialog och diskussion på arbetsplatsen om mognadsbedömningar för barns delaktighet.
Mognadsbedömning för barns delaktighet, tema på Kunskapsguiden
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning syftar till att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Regeringskansliet
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – lättläst text – Regeringskansliet
Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning — Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser hos Socialstyrelsen
Handboken vänder sig till LSS-handläggare och utförare som ger insatser till barn och unga. Handboken beskriver vad som är bra att tänka på kring stöd till familjer med barn som har stora funktionsnedsättningar. Syftet är bland annat att underlätta tillämpningen av SOSFS 2012:6 om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS.