Mötet med barn, föräldrar och andra närstående är kärnan i det sociala arbetet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Vi är alla unika individer med olika styrkor, förutsättningar och en egen uppfattning om hur vi vill bli bemötta. För dig som socialsekreterare handlar det om att lyssna, samtala och motivera. Att inge hopp om att förändring är möjlig till personen du har framför dig är en viktig del i arbetet.
Olika typer av möten och samtal
Inom den sociala barn- och ungdomsvården förekommer olika typer av möten och samtal med barn och föräldrar. Det kan handla om informerande, stödjande och utredande samtal. Även samtal som syftar till att planera och följa upp insatser förekommer. Socialsekreteraren behöver klargöra det huvudsakliga syftet med samtalet – både för sig själv och för barn och föräldrar – och utgå från det när samtalet planeras och genomförs. Samtidigt behöver socialsekreteraren vara lyhörd och flexibel och anpassa samtalet efter situationen. Ett utredningssamtal kan till exempel behöva innehålla både information och stöd även om det huvudsakliga syftet är att utreda ett barns behov.
"Ett stödjande samtal är att man vet att den här personen är här för att den hjälper en med ens känslor och grejer. För det är det som är det viktigaste. Det är det som får en att, alltså ens känslor, att agera så att man får ett utredande samtal. Det börjar med stödjande."
Anonym ungdom
Kallelser till barn i socialtjänsten
Detta material är ett stöd för socialtjänsten i samband med att ett barn ska välkomnas till ett möte. Barn och unga saknar ofta egna kallelser till möten. Kallelsen kan ses som ett konkret sätt att sträva mot att säkerställa barnets delaktighet och leva upp till centrala delar av barnkonventionen.
Interkulturellt perspektiv
Omkring en tredjedel av befolkningen i Sverige har utländsk bakgrund. Både den fysiska och psykiska ohälsan är generellt sett större hos gruppen personer med utländsk bakgrund. Gruppen är över- respektive underrepresenterad inom olika delar av socialtjänsten, samtidigt som tillgången och tilliten till hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan vara lägre.
Att ha ett interkulturellt perspektiv innebär att vara medveten om vilka specifika förutsättningar som kan finnas i mötet med människor man träffar. Den professionella behöver ha insikt om hur de egna föreställningarna och kulturella referensramarna färgar mötet. Socialt arbete ur ett interkulturellt perspektiv innebär också att personalen kan behöva särskild kompetens. De man träffar kan också behöva särskilt anpassad information eller särskilt anpassade insatser.
Skapa struktur för mötet
Ibland sker möten inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård akut och tiden för förberedelse kan vara kort, men de flesta samtal är inplanerade i förväg. Förberedelse och struktur skapar förutsättningar för ett bra möte. Det gäller oftast generellt vid alla professionella möten mellan människor. Som exempel kan det vara bra att förbereda en dagordning, klargöra syftet med mötet och hur lång tid som man beräknar för mötet. Ett strukturerat möte innehåller ofta en inledning, en fördjupning och en avslutning. Vissa verksamheter utarbetar checklistor för att underlätta för sina medarbetare att planera och genomföra möten.
Lyssna, samtala och motivera
Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning om bemötande inom psykiatrin – Det vi inte ser. Den tar bland annat upp vad som kan vara viktigt att tänka på för att skapa förutsättningar för ett bra möte. Här har vi anpassat råden till möten inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård:
Samtalet – exempel på vad man kan säga i svåra situationer
När du arbetar i den sociala barn- och ungdomsvården kan vissa möten med barn och föräldrar upplevas som svåra. I den professionella rollen ingår att visa empati och förståelse för barns, föräldrars och andra berördas situation.
Några exempel på vad du kan säga i svåra situationer, för att stödja barn och föräldrar på bästa sätt:
- ”Jag förstår att du tänker så i den här situationen. Berätta mer.”
Visa acceptans för barns och föräldrars upplevelse och signalera att du är beredd att lyssna. - ”Du låter arg, stämmer det?”
Genom att bekräfta känslan du uppfattar ger du barn och föräldrar möjlighet att berätta om den stämmer eller inte. Det visar att du är intresserad av deras situation. - ”Det är inte konstigt att du mår dåligt, det du går igenom just nu skulle vara skrämmande för vem som helst.”
Skapa trygghet genom att förklara att starka känslor är normalt i en onormal situation. - ”Många som har varit med om svåra saker har svårt att prata om det. Är det så för dig?”
Ibland är barn och föräldrar tysta. Det är viktigt att försöka hitta den bakomliggande orsaken genom att fråga. - ”Man kan känna att allt är hopplöst och jag förstår om det är så nu. Jag tänker att det finns mycket vi kan göra för att underlätta för dig. Hur ser du på det?”
Uppgivenhet kan smitta. Bekräfta känslan av uppgivenhet samtidigt som du signalerar hopp om förändring. - ”Du har fått ett tungt besked och jag ser att det är svårt för dig just nu. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli så bra som möjligt för dig och dina närstående i den här situationen.”
Att fokusera på det som går att påverka skapar balans mellan svårigheter och möjligheter. Det inger hopp att se att de professionella gör allt de kan för att hjälpa.
"Det handlar jättemycket om tillit och att man är ärliga mot varandra, för att om du inte är ärlig mot mig så kan du inte tro att jag kommer sitta här och vara ärlig."
Anonym ungdom
Arbetet med svåra samtal påverkar
Alla människor påverkas på olika sätt av kontakten med andra. Det gäller både privat och professionellt. I arbetet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård ställs man inför utmanande situationer och svåra samtal. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram en film som ger exempel på hur man kan påverkas, vad som kan hända om det blir för mycket och hur man kan hantera det.
Filmen Personal som arbetar med svåra samtal (nr 7) – Sveriges Kommuner och Regioner