Om handläggning av ärenden enligt LVM

Om vård på frivillig väg inte är möjligt kan det bli aktuellt med omhändertagande och vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning när den fått in en anmälan enligt LVM eller på annat sätt fått reda på att någon kan behöva vård enligt LVM.

Socialnämnden ska aktivt sörja för att personer med missbruk får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån missbruket. I de fall det inte är möjligt med vård på frivillig väg kan det bli aktuellt med omhändertagande och vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Tvångsvård får bara ges om förutsättningarna för vård enligt LVM är uppfyllda.

Förutsättningar för vård enligt LVM

Tvångsvård ska beslutas om

  1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk
  2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt
  3. han eller hon till följd av missbruket
    a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara
    b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
    c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

För att vård enligt LVM ska bli aktuellt ska punkterna 1 och 2 vara uppfyllda i sin helhet eftersom de utgör grundförutsättningarna för tvångsvård (generalindikationen). Punkten 3 anger i vilka konkreta situationer lagen är tillämplig (specialindikationerna). Det räcker att ett av de alternativa kriterierna a, b eller c är uppfyllda. För att vård med stöd av LVM ska kunna komma till stånd måste alltså både generalindikationen och minst en av specialindikationerna vara uppfyllda.

LVM är obligatoriskt tillämplig, vilket innebär att socialnämnden ska fatta beslut om att ansöka om vård hos förvaltningsrätten om det finns skäl att bereda någon tvångsvård och att domstolen ska besluta om sådan vård om förutsättningarna är uppfyllda.

Det finns varken en övre eller undre åldersgräns för när vård enligt LVM kan komma ifråga. När det gäller barn och ungdomar upp till 20 år där lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är tillämplig i det enskilda fallet så ska den lagen användas före LVM.

Frivillig vård ska övervägas men behöver inte ha prövats

En av förutsättningarna för vård enligt LVM är att möjligheterna att tillgodose den enskildes behov av vård i frivilliga former är uttömda. Det innebär inte att andra vårdinsatser alltid måste ha prövats och misslyckats eftersom personens tillstånd kan vara sådant att andra vårdinsatser inte kan avvaktas utan risk för hens liv och hälsa.

Anmälningsskyldighet

Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med personer med missbruk har skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt LVM. 

Läkare ska genast göra anmälan till socialnämnden, om hen i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande eller vård enligt LVM och läkaren bedömer att personen inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling inom hälso- och sjukvården. Anmälningsskyldigheten gäller alla läkare inom hälso- och sjukvården, både i offentlig som i privat tjänst. 

Information på annat sätt

Socialnämnden kan också få kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård på andra sätt än genom anmälan. Nämnden kan exempelvis få information från handläggare eller annan personal inom socialtjänsten i ett pågående ärende om frivilliga insatser, där personalen bedömer att personens situation är så allvarlig att frivilliga åtgärder inte längre är tillämpliga. Utredning kan alltså inledas på socialtjänstens eget initiativ. En utredning kan exempelvis också öppnas efter att närstående har vänt sig till nämnden med anledning av oro för personens allvarliga missbruk.

Inleda utredning

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning när den fått in en anmälan enligt LVM eller på annat sätt fått reda på att någon kan behöva vård enligt LVM. Nämnden har också ansvar för att utredningen fullföljs. Utredningen ska ske skyndsamt.

Genomföra utredning

I socialnämndens utredning ska det ingå uppgifter om den enskildes förhållanden, tidigare och planerade åtgärder, i vilket hem intagning kan ske och vilken vård utanför hemmet enligt § 27 LVM som planeras. Utredningen behöver också innehålla uppgifter om huruvida förutsättningar för tvångsvård enligt LVM är uppfyllda.

När utredningen har inletts ska socialnämnden, om det inte är uppenbart att det inte behövs, besluta om läkarundersökning samt utse en läkare som genomför undersökningen. Läkaren ska i ett intyg lämna ett utlåtande om personens aktuella hälsotillstånd. I intyget bör läkaren bland annat göra en allmän bedömning av personens vårdbehov och av vilka åtgärder som behövs.

Avsluta utredningen med ansökan om vård

Om socialnämnden efter utredningen anser att det finns skäl att bereda någon tvångsvård, så ska nämnden ansöka om vård hos förvaltningsrätten. 

Avsluta utredning utan ansökan om vård

Det är inte alla utredningar som leder till en ansökan om tvångsvård. En del utredningar avslutas med hänvisning till att personens vårdbehov kan tillgodoses på frivillig väg inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, medan andra avslutas då det inte har gått att styrka fortgående missbruk eller något annat kriterium i 4 § LVM. En utredning kan också avslutas med hänvisning till att personen vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Omedelbart omhändertagande 

När en person är i behov av vård enligt LVM finns det i vissa situationer en möjlighet för socialnämnden att ingripa akut och omedelbart omhänderta personen, utan att behöva avvakta förvaltningsrättens beslut om vård. För att ett sådant beslut ska kunna fattas krävs att det är sannolikt att personen kan beredas vård med stöd av LVM, och att rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att hen kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat om hen inte får omedelbar vård eller på grund av att det finns en överhängande risk för att hen till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 

För ett omedelbart omhändertagande räcker det inte att missbruket innebär en risk för personens hälsa, utan faran behöver vara överhängande. 

Beslut om omhändertagande enligt 13 § LVM gäller omedelbart. Det innebär att socialnämnden ska se till att den som är omedelbart omhändertagen utan dröjsmål får vård i ett LVM-hem eller på sjukhus. Det är socialnämnden som anmäler till SiS att den enskilde har behov av plats på LVM-hem.

Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande, ska beslutet utan dröjsmål och senast dagen efter beslutet underställas förvaltningsrätten. Rätten prövar om omhändertagandet ska bestå. Om socialnämnden har beslutat om omedelbart omhändertagande enligt LVM, ska ansökan om tvångsvård ha kommit in till förvaltningsrätten inom en vecka från det att förvaltningsrätten meddelade beslut att omhändertagandet skulle bestå. 

Verkställa beslut om vård

När rätten har beslutat om tvångsvård ska socialnämnden se till att beslutet verkställs genom att den enskilde får vård i ett LVM-hem eller på sjukhus. Vården ska inledas på sjukhus om förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt.

Tvångsvården anses vara påbörjad när den enskilde inställt sig vid eller förts till ett LVM-hem eller ett sjukhus. Tvångsvården ska upphöra så snart syftet med vården är uppnått och senast när vården har pågått i sex månader.

Insatser under vårdtiden

Under LVM-vården ska personen ges insatser som syftar till att motivera till fortsatt behandling och stöd. Behandlingsinsatser ska påbörjas under LVM-vistelsen, under vilken klienten ska motiveras till fortsatt behandling på frivillig väg. Så snart som möjligt ska vården övergå i öppnare former utanför LVM-institutionen, så kallad § 27-vård. Vården kan då fortsätta på ett öppet behandlingshem, i familjehem eller genom att personen deltar i öppenvårdsprogram.

Fortsatta insatser efter att LVM-vården avslutats

Tvångsvården syftar till att motivera personen till att ta emot vård på frivillig väg, Vården med stöd av LVM är en viktig länk i en sammanhållen vårdkedja och är utgångspunkt för motivationsarbete och planering av vård- och stödinsatser, som i de flesta fall måste fortsätta efter att vården enligt LVM avslutats.  Det är en viktig uppgift för socialnämnden att se till att personer med missbruk efter LVM-vård möts av adekvata vårdformer utanför LVM-hemmet. 

Socialtjänsten har ansvar för att tillsammans med personen och berörda aktörer planera och aktivt verka för att fortsatta insatser kommer till stånd.  För att kunna göra detta är det angeläget att socialtjänsten följer upp vad som hänt under tiden personen vistats på LVM-hemmet och under vård i annan form enligt 27 § LVM.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
LVM - Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2021

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter