Spelproblem kan vara orsaken till en rad andra problem, men det kan även vara en konsekvens av andra problem eller förekomma samtidigt med andra problem. Därför behöver man få en bild av hela situationen. Det gäller även annan psykiatrisk- eller beroendeproblematik, ekonomisk och social situation. Den som har problem med spel om pengar har ofta, men långt ifrån alltid, en samsjuklighet med andra beroenden, med annan psykisk ohälsa eller olika typer av funktionsnedsättningar.
Samverkan med olika aktörer
För att få ett grepp om personens hela problem krävs ofta samverkan med olika aktörer och instanser.
Till exempel kan följande aktörer vara inblandade:
- husläkarmottagning/vårdcentral i fråga om stressproblem och lättare psykisk ohälsa
- psykiatrisk vård när det gäller allvarlig psykisk ohälsa och akut psykisk ohälsa
- specialistpsykiatri vid exempelvis utredningar av adhd eller bipolaritet
- beroendemottagning
- socialtjänstens missbruksvård
- ekonomiskt bistånd vid otillräckliga inkomster
- socialtjänstens barn- och familjeenheter
- budget- och skuldrådgivning.
Bedömningsinstrument
Det finns flera bedömningsinstrument som används för att upptäcka, utreda och bedöma spelproblem. Bedömningsinstrumenten skiljer sig i längd, användningsområde och förmåga att upptäcka och urskilja personer med spelproblem. Alla är utformade som frågeformulär med två eller fler svarsalternativ, där de sammantagna svaren ger en poäng som anger graden av spelproblem. Bedömningsinstrumenten kan delas in i korta frågeformulär och längre bedömningsinstrument.
Flera av instrumenten har använts under en längre tid i såväl kliniska studier som i reguljär verksamhet inom beroendevården i Sverige.
I texten används alternerande benämningarna instrument och frågeformulär. De har här samma betydelse.
Korta frågeformulär
Korta formulär med frågor om spel kan användas för att upptäcka och utesluta eventuella spelproblem. Flera av formulären består av ett urval av frågor tagna från längre frågeformulär.
Syftet med det korta formuläret är att ett ja-svar på någon av frågorna ska kunna peka på att det finns ett troligt spelproblem. I sådana fall bör en mer omfattande kartläggning ske med längre formulär, alternativt en strukturerad intervju. Ofta överskattar kortare bedömningsinstrument andelen personer med spelproblem, men samtidigt upptäcks de flersta personer med spelproblem.
NODS-PERC
NODS-PERC består av fyra ja/nej-frågor tagna från NODS. Vid minst ett ja-svar kan spelproblem misstänkas. Bedömningsinstrumentet gäller frågor om DSM-IV-kriterierna upptagenhet, flykt, att jaga förluster och sociala konsekvenser.
Instrumentet har visat sig vara bra för att upptäcka spelproblem och att korrekt identifiera personer med spelproblem.
NODS-CLiP
NODS-CLiP består av tre ja/nej-frågor tagna från NODS. Vid minst ett ja-svar kan spelproblem misstänkas. Bedömningsinstrumentet gäller frågor om DSM-IV-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta och lögner för familj och vänner.
Instrumentet kan i vissa fall överskatta förekomsten av spelproblem.
Lie/Bet questionnaire
Lie/Bet questionnaire består av två frågor om spelande. Vid minst ett ja-svar kan spelproblem misstänkas. Bedömningsinstrumentet har tagit sitt namn från de två DSM-kriterier som frågorna i formuläret bygger på: lögner om spelandets omfattning för vänner och familj och ett behov av ökade insatser för att nå samma tillfredsställelse.
Instrumentet överskattar i allmänhet förekomsten av spelproblem.
Längre bedömningsinstrument
De längre bedömningsinstrumenten används för kartläggning och som underlag för utredning och bedömning av en persons spelproblematik. Ett bedömningsinstrument kan inte ensamt fungera som underlag för att ställa diagnos för spelberoende utan behöver kompletteras med fortsatt utredning.
Bedömningsinstrument fungerar också som ett viktigt underlag i kontakten med patienten eller klienten i den tidiga planeringen av behandlingen. De kan användas för att välja åtgärder på rätt nivå och för att följa upp resultatet av de åtgärder som personen fått.
Eftersom samsjukligheten är hög bland personer med spelproblem kan det vara betydelsefullt att i samband med att man ställer frågor om spelproblem också fråga om andra beteenden som alkohol- och drogbruk, psykisk ohälsa och om andra livsomständigheter.
National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling, NODS
NODS består av 17 ja/nej-frågor. Bedömningsinstrumentet mäter graden av spelproblem utifrån kategorierna:
- spelberoende
- problemspelare
- riskabla spelvanor.
Bedömningsinstrumentet finns i tre varianter som mäter graden av spelproblem under spelarens liv, under det senaste året respektive de senaste 30 dagarna.
NODS baseras på DSM-IV och överensstämmer inte helt med DSM-V. Bedömningsinstrumentet har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem. Men det är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI.
Problem and Pathological Gambling Measure, PPGM
PPGM består av 14 ja/nej-frågor som mäter graden av spelproblem utifrån kategierna:
- riskspelare
- patologisk spelare
- problemspelare.
Mätningen gäller senaste året.
PPGM har använts i några befolkningsstudier och har visat sig ha hög precision både i förmågan att identifiera personer med spelproblem och att utesluta personer utan spelproblem.
PPGM lägger större vikt vid de konsekvenser spelandet har fått för närstående än vad NODS och PGSI gör. PPGM har inte använts i någon svensk studie.
Problem Gambling Severity Index, PGSI
PGSI består av nio frågor med fyra svarsalternativ. Bedömningsinstrumentet mäter förekomsten av spelproblem utifrån kategorierna:
- spelproblem
- förhöjd risk för spelproblem
- viss risk för spelproblem.
Mätningen gäller senaste året.
PGSI utvecklades för att ta större hänsyn till sociala konsekvenser än vad till exempel NODS gör. Bedömningsinstrumentet har använts i den svenska befolkningsstudien Swelogs för att undersöka förekomsten av spelproblem i befolkningen.
PGSI, Problem Gambling Severity Index (pdf) hos Folkhälsomyndigheten
ASI-spel
ASI, Addiction Severity Index, används vid kartläggning och bedömning av substansmissbruk och substansberoende. Till ASI finns en särskild modul, ASI-spel, som har tagits fram för att kunna kartlägga och bedöma spelproblem. ASI-spel ger en bild av de aktuella problemens omfattning, konsekvenser och behovet av hjälp.
Det finns också en version som används för uppföljning, ASI-spel uppföljning. Båda versionerna bygger på samma principer som ASI-intervjuns livsområden och innehåller även flera centrala mått.
Allvarlighetsgraden av spelproblem har utvärderats i flera olika kategorier:
- frekventa spelare
- spelberoende i öppenvård
- spelberoende i behandlingsstudie
- spelberoende vid samtidigt substansberoende.
ASI-spel är en svensk uppdaterad version av en amerikansk förlaga från 1990.
ASI-spel i kombination med ASI-grund kan användas när det finns ett spelmissbruk eller spelberoende och samtidigt missbruk eller beroende av alkohol/droger.
Vid utredning av enbart spelmissbruk eller spelberoende kan man kombinera något av bedömningsinstrumenten för spel med ASI-spel för att ta reda på vilka spel som förekommer och hur länge problemet har funnits. Intervjun blir då bara fokuserad på spel och registreras inte som en ASI-intervju. Det går också att ta hjälp av frågor inom ASI:s andra livsområden som kan vara relevanta.
ASI-spel grund och ASI-spel uppföljning - Socialstyrelsens webbplats
Spelfrågor som komplement till andra bedömningsinstrument
Frågor om spelande kan också läggas till andra kartläggnings- och bedömningsverktyg som till exempel Dokumentationssystem inom missbrukarvården, DOK, som bland annat används av Statens institutionsstyrelse, SIS. Verktyget Förutsättningar inför arbete, FIA, används av socialtjänsten i arbetet med långvariga mottagare av ekonomiskt bistånd.
Speldagbok
En speldagbok kan användas för att uppmärksamma och medvetandegöra en persons spelmönster, det vill säga frekvens och duration. Det är i allmänhet en kalender där personen får fylla i vilka dagar och hur mycket hon eller han har spelat för. Speldagbok kan användas i form av time-line-follow-back, som omfattar spelande den senaste månaden. Den kan också användas för att dokumentera spelande under en period framåt.
Speldagbok kan användas vid fortsatt utredning där den kan ge information till underlag för bedömning, behandlingsplanering och beteendeanalys. Personens beskrivning av sitt spelmönster kan få betydelse för den fortsatta behandlingen eller hanteringen av till exempel ett återfall.
Återkoppla resultat från bedömningsinstrument
Det är viktigt att resultaten eller bedömningen om att en person har spelproblem förmedlas på ett respektfullt, icke-dömande och icke-konfrontativt sätt. För vissa personer kan det vara första gången de pratar om sitt spelande och sina spelproblem. För andra kan tidigare samtal om spel och spelproblem ha varit präglade av konflikt och förnekanden. Därför behöver man presentera resultatet från ett bedömningsinstrument på ett neutralt sätt och fråga efter personens egna tankar om resultaten.