Den som ofta ställer frågor om sex brukar bli van och trygg i att ställa sådana frågor. Det vittnar personal på ungdomsmottagningar om, där frågan om erfarenheter av sex mot ersättning ofta ställs redan vid den ungas första besök. Där vet de också att det är viktigt hur frågorna ställs.
Unga definierar sig sällan som prostituerade eller sexsäljare. Därför får du som yrkesperson ofta nekande svar om du använder ett sådant språk när du frågar. Ofta är det lättare om du fokuserar på ersättningen i stället för på utförandet av en sexuell handling.
Så kan du fråga
Det är bra att använda de ord den unga själv använder för att beskriva handlingen. Några tips på hur du kan fråga är:
- När hade du sex första gången? Var det ditt eget val?
- Hur känns det i sexuella situationer?
- Har du varit med om att göra något som kändes dåligt efteråt?
- Hur många har du haft sex med? Det senaste halvåret?
- Har det hänt att du fått något för att ha sex?
- Har det hänt att du haft sex i utbyte mot alkohol eller droger?
- Har du varit med om att fotograferas eller filmas med webbkamera?
- Har flera personer varit inblandade?
Egna normer kan påverka
Erfarenheter från de som är vana att fråga är att man kan behöva vara medveten om hur ens egna normer och erfarenheter kan påverka samtalet. Att undvika att vara moraliserande eller dömande gentemot den unga är en bra utgångspunkt.
Ta hand om svaret
Lika viktigt som att ställa frågor på ett bra sätt är det att ta hand om svaret. Våra egna fördomar kan ställa till det för oss. Om du som yrkesperson tycker att du har rätt att tycka till om hur den unga lever sitt liv kan du riskera att helt stoppa en berättelse. Därför är det är bra om du kan vara försiktig med att reagera och visa egna starka känslor inför det som sägs. Att vara saklig, lyssna noga och undersöka hur den unga tänker kring det som skett, för att sedan söka en gemensam väg framåt brukar fungera. Det är också viktigt att bekräfta att det den unga har utsatts för inte är okej.
Samarbete med andra aktörer
Om du har fått den ungas förtroende, men ändå känner dig osäker på hur du ska gå vidare, kan det vara en möjlighet att samarbeta med närmaste ungdomsmottagning. Du kanske också kan följa med den unga dit. En kontakt med skolsköterskan i elevhälsan, eller diskussioner med kolleger i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, är andra sätt att få stöd och råd om hur du kan komma vidare.
Några ungas röster
I intervjuer har många unga berättat om den besvikelse de känt över att inte ha fått berätta om vad de varit med om. De har också berättat om hur bra det känts när någon har lyssnat utan att döma. Här är några unga personers anonyma röster:
"Hon väntade på att jag skulle säga något – och jag väntade på henne."
"Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än att prata om det."
"Det har inte känts som att de har dömt mig och därför har jag känt att jag kan gå tillbaka dit och få hjälp. Så det är jätteviktigt, tycker jag, att man inte känner sig dömd av någon."
Till dig som möter personer på flykt från Ukraina
Just nu är det många som flyr från invasionen i Ukraina. I samband med flyktingströmmar ökar risken för att personer utnyttjas för prostitution, människohandel och andra former av våld. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på ökad risk för exploatering. Hos Jämställdhetsmyndigheten finns samlad information till dig som yrkesverksam samt hänvisningar till material som du kan förmedla till de du möter som är på flykt från Ukraina.
Sexit – samtal för bättre sexuell hälsa
Sexit är ett forsknings- och verksamhetsutvecklingsprojekt inom Västra Götalandsregionen. Det syftar till att ungdomar och andra som är särskilt sexuellt riskutsatta eller risktagande ska identifieras och erbjudas stöd. Sexit består av en förberedande utbildning och ett frågeformulär med tillhörande handbok.