Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen samverka med samhällsorgan så som till exempel hälso- och sjukvården, polisen, skolan, organisationer och andra som berörs i frågor kopplade till barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det är viktigt att samverka för att den unga ska få stöd och skydd av samhället utifrån en helhetssyn.
En anmälan om oro enligt socialtjänstlagen ska göras av myndigheter och yrkesverksamma, bland annat i socialtjänsten och hälso- och sjukvården, om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälan görs till socialnämnden, som regel i den kommun där barnet bor.
När olika aktörer planerar att samverka behöver den person som utbytet av information gäller vanligtvis ge sitt samtycke till det.
Samrådsgrupper och Barnahus
I regel blir flera myndigheter inblandade om det finns misstankar om att ett barn har blivit utsatt för brott. I många kommuner finns sedan länge samrådsgrupper som består av representanter för polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Så kallade Barnahus finns också i många kommuner. Där kan socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin samverka på en och samma plats i utredningar som gäller barn som varit utsatta för brott.
Elevhälsan
Elevhälsan träffar alla elever på högstadiet och gymnasiet genom de obligatoriska hälsosamtalen. Då kan de som arbetar inom elevhälsan ställa frågan om relationer och sexualitet, inklusive erfarenhet av sex mot ersättning. Till exempel kan frågan ställas som en av många frågor i ett formulär om självskattad hälsa. På så sätt skapas förutsättningar för att tala om sex, sexuell utsatthet och sex mot ersättning.
Ungdomsmottagningar
Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift i att ge stöd till ungdomar som har varit utsatta för sexuella våld eller sex mot ersättning. Personalen där är vana vid att tala med ungdomar som på olika sätt tar sexuella risker.
På många ungdomsmottagningar finns förutom barnmorskor även kuratorer och psykologer. Provtagning av sexuellt överförbara infektioner, preventivmedelsrådgivning, graviditetstest och akut p-piller är vanliga anledningar för besök. Men ofta kan ungdomarna få hjälp på flera områden.
Barn- och ungdomspsykiatrin
Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan ha en har en viktig funktion i att upptäcka barn och ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp eller har erfarenhet sex mot ersättning. När de träffar barn och unga som är sexuellt utsatta, behöver frågor om detta ställas.
Hos BUP kan ungdomar få hjälp att bearbeta krisreaktioner och trauman efter övergrepp och sexuell exploatering. En viktig uppgift för BUP är också att ge råd till andra verksamheter och samverka med andra aktörer.
Vård för skadligt bruk och beroende
Många ungdomar som blir aktuella för beoendevården har psykiatriska problem. Många har varit utsatta för traumatiska händelser i form av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp tidigare i livet eller i samband med ett pågående skadligt bruk eller beroende.
Insatserna kan gälla en bedömning av beroendet, krissamtal, familjesamtal och olika behandlingsprogram. Beroendevården för unga kan erbjuda insatser där det blir möjligt för den unga att mer djupgående bearbeta psykiska problem.
När den unga får frågor om beroendet kan det också vara läge att ställa frågor om hur det har finansierats, till exempel om den unga har fått ersättning för sex.
HVB
Hem för vård eller boende, HVB, är ett yrkesmässigt drivet hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda personer för vård eller behandling i kombination med ett boende. HVB kan ges som insats både till barn och vuxna och kan ha olika målgrupper och inriktningar. Det kan bland annat handla om behandling av missbruk eller självskadebeteende.
Ett HVB kan också fungera som ett hem för unga även om de inte har ett behandlingsbehov.
Ett HVB ger möjlighet att i en nära och daglig samvaro med barn och unga bygga upp det förtroende och den tillit som behövs för att en ung människa ska börja tala om svåra saker, till exempel sexuell utsatthet och erfarenheter av sexuellt våld. På HVB kan även beteendeförändring som kan tyda på att den unga inte mår bra upptäckas.
Om personalen på HVB har svårt att tala med de unga om sexualitet och sexuella övergrepp kan ett samarbete med närmaste ungdomsmottagning prövas.
Gode män för ensamkommande barn
Ensamkommande barn kan ha särskild risk för att hamna i sexuellt utsatta situationer. Under asyltiden ska det ensamkommande barnet ha en god man i vårdnadshavarens ställe. Den gode mannen har möjlighet att uppmärksamma sexuell utsatthet och exploatering.
Mer om god mans uppgift finns i Socialstyrelsens handbok Ensamkommande barn och unga (pdf)
Statens institutionsstyrelse
Vid de institutioner som Statens institutionsstyrelse, SiS, driver kommer personalen i kontakt med barn och unga som har erfarenhet av sex mot ersättning och som har blivit sexuellt exploaterade. Få institutioner hanterar dock detta specifikt.
Ideella föreningar
Ideella föreningar kan vara ett viktigt stöd för barn och unga som är eller har varit utsatta för sexuell exploatering. Sådana insatser kan till exempel vara jourtelefoner, chattverksamhet, rådgivning, stöd- och behandlingsverksamheter som drivs bland annat av kvinno- och tjejjourer och RFSL Ungdom.