Risker med undernäring

Undernäring definieras som en näringsrubbning som kan leda till en försämrad kroppssammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp.

I Sverige förekommer undernäring framför allt bland äldre personer, trots att många äldre personer har bra matvanor. Med ökande ålder ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättning som i sin tur ökar risken att utveckla undernäring.

Med undernäring följer en ökad risk för bland annat:

• minskad muskelstyrka
• fördröjd sårläkning
• ökad sårbarhet mot infektion
• nedsatt funktion av hjärta och lungor
• förvirringstillstånd
• förändrade kognitiva funktioner
• nedstämdhet
• förstoppning eller diarré.

Det är både svårt och tidskrävande att återställa näringsbalansen hos en undernärd person och det är därför viktigt att så långt det är möjligt sträva efter att förebygga att undernäring uppstår.

Vårdskador som konsekvens av undernäring

Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som en patient fått i kontakten med hälso- och sjukvården. Även dödsfall som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder hade utförts ingår i begreppet. En vårdskada kan uppstå på grund av den vård och behandling som patienten får men också om patienten inte får den vård som den behöver. Undernäring kan i sig komma att klassas som en vårdskada. Men en vårdskada kan även uppstå som en konsekvens av undernäring.

Exempel på möjliga vårdskador som en konsekvens av undernäring är följande:

• Fallskador. Eftersom undernäring ofta medför förlust av muskler och muskelfunktion innebär undernäring en ökad risk för balansproblem och fallolyckor.
• Trycksår. Undernäring kan leda till minskad ork och muskelmassa. Detta kan leda till minskad rörlighet både i stol och säng och en oförmåga att ändra position, som i sin tur medför en ökad risk för trycksår. Undernäring kan även leda till försämrad sårläkning med risk för en vårdrelaterad infektion.
• Försämrad munhälsa. Munhälsan är central för välbefinnande och livskvalitet. Undernäring kan leda till ohälsa i munnen och ohälsa i munnen kan leda till undernäring. En bristande kosthållning ökar risken för kariesutveckling samtidigt som undernäring leder till att salivkörtlarnas produktion minskar, med en ökad risk för karies. Munhälsa och tandkvalitet påverkar förmågan att kunna äta. Förmågan att sköta den dagliga munhygienen påverkas av ett generellt försämrat tillstånd, till exempel försämrad motorik eller kognitiv förmåga.

Nutritionsvårdsbehandling för att förebygga eller behandla undernäring

Att servera god mat och erbjuda trevliga måltider är ett bra sätt att förebygga undernäring och främja hälsa i vård och omsorg. Nutritionsbehandling kan vara förebyggande för att undvika undernäring, eller behandlande vid konstaterad undernäring. Vanligtvis är det övergripande målet med nutritionsbehandling att säkerställa det totala näringsintaget - energi, protein, vätska och andra näringsämnen. Men all nutritionsbehandling är anpassad för den enskilde där hänsyn alltid måste tas till given situation och eventuella sjukdomstillstånd.

Förebygga och behandla undernäring, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden