Syftet med insatserna är att förändra våldsutövarnas beteende och förhindra att de fortsätter att utsätta sina närstående för våld.
Socialtjänsten har sedan tidigare ansvar för att ta ett helhetsgrepp och se till att familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. I och med den nya bestämmelsen som infördes 2021 förtydligas det ansvaret.
På denna sida beskrivs i korthet vad den nya bestämmelsen innebär.
Så kan socialnämnden verka för att våldsutövare i nära relationer ska ändra sitt beteende
Personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld bör ha en likvärdig tillgång till insatser som syftar till att våldet ska upphöra. Det är socialnämndens ansvar att göra bedömningar i de enskilda fallen. Det är upp till varje kommun att bedöma hur verksamheten ska bedrivas och hur insatser till dessa våldsutövare ska utformas för att på bästa sätt möta de förutsättningar och behov som den enskilde har.
Det varierar vilken typ av insats som kan vara verksam för olika individer. När socialnämnden avgör vilken insats som ska erbjudas våldsutövaren behöver hänsyn tas till den enskildes förutsättningar och behov samt faktorer som risk för återfall och individens mottaglighet.
Exempel på hur socialnämnden kan verka för att personer som utsätter närstående för våld ska upphöra med våldet är bland annat
- påverkans- och behandlingsarbete
- stödjande samtal och information om våld
- telefonrådgivning eller motiverande samtal.
Det kan röra sig om både individuellt anpassade insatser och så kallade serviceinsatser. Individuellt anpassade insatser förutsätter dock en behovsprövning i det enskilda fallet enligt 4 kap. 1 eller 2 §§ SoL.
Om det även finns problem med till exempel missbruk eller psykisk ohälsa, kan det finnas behov av insatser från aktörer utanför socialtjänsten. Det kan till exempel vara hälso- och sjukvården, såsom allmän rådgivning eller kontakt med en psykiatrisk mottagning.
Socialstyrelsen har gjort en översikt av metoder för frivillig behandling av personer som utövar våld i nära relationer.
Behandling för våldsutövare, sida inom detta tema
Säkerheten för de våldsutsatta och deras närstående ska särskilt beaktas
När socialtjänsten bedömer vilka insatser som ska erbjudas den person som utövar våld är det inte bara behoven hos våldsutövaren som ska beaktas. Hänsyn ska även alltid tas till säkerheten för de våldsutsatta och deras närstående. Exempel på faktorer som särskilt bör beaktas är om den våldsutsatta är
- ett barn
- lever i en hederskultur
- har en särskilt utsatt ställning till följd av en funktionsnedsättning.
I socialtjänstlagen betonas att socialtjänsten särskilt ska beakta säkerheten för de våldsutsatta och deras närstående. När det gäller exempelvis behandlingsarbete med män som har utövat våld mot närstående kvinnor är det av stor vikt att värna berörda kvinnors och barns säkerhet, särskilt i sammanhang där våldsutövaren inte är frihetsberövad.
Stödet och insatserna till våldsutövaren måste också kunna förenas med de eventuella insatser som riktas till de våldsutsatta.
Filmer om socialnämndens ansvar för våldsutövare
Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tagit fram informationsfilmer om socialnämndens ansvar för våldsutövare. Den första filmen belyser vad ansvaret innebär. Den andra filmen har fokus på hur kommuner kan utveckla arbetet med våldsutövare och hur olika stödinsatser kan se ut. Filmen tar även upp vilken forskning som finns på området.
Film 1: Socialnämndens utökade ansvar för personer som utövar våld i nära relationer – textad
Film 1: Socialnämndens utökade ansvar för personer som utövar våld i nära relationer – syntolkad
Insatser till barn som utövar våld
Barn kan vara våldsutsatta men de kan även vara våldsutövare, till exempel mot syskon. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Vad som är barnets bästa avgörs från fall till fall.