Involvera barn i verksamhetsutveckling

Om barn görs delaktiga i planering i kommuner och regioner är det lättare att fokusera på att lösa ”rätt” problem och sluta göra sådant som inte efterfrågas. Här hittar du stöd och inspiration från kommuner och regioner som ingår i TSI-satsningen.

Ett bra sätt att inleda ett projekt eller större utvecklingsarbete är att samla in och systematisera barns synpunkter och erfarenheter som ett av flera underlag. Barns kunskaper kan användas som underlag i allt från planering till uppföljning.

Varför ska vi göra barn delaktiga?

Att involvera dem som insatserna är till för gör det lättare att fokusera på att lösa ”rätt” problem och sluta lägga tid på sådant som inte efterfrågas. Beslutsfattare och andra som arbetar inom till exempel skola, vård och omsorg eller med stadsplanering kan också få syn på nya behov och få nya idéer.

Barn som ges inflytande kan stärkas, både som individer och som grupp. För enskilda barn kan delaktighet stärka känslan av egenvärde och självrespekt. Gruppen barn i samhället kan också stärkas av att myndigheter lyssnar och att barn får inflytande i viktigt arbete.

I artikel 12 i barnkonventionen, som gäller som svenska lag, står det att barn har rätt att höras och fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem.

Frukostseminarium om barns delaktighet i strategiskt arbete

Seminariet ger förslag på hur vi kan använda barns och ungas delaktighet när vi utformar insatser, samverkar och organiserar vårt stöd. Inspelat i september 2021.

Se seminariet här

Viktigt att tänka på

  • Om barns åsikter hämtas in, men sedan inte tas omhand, kan det upplevas som att delaktigheten inte sker på riktigt. Det riskerar att skada förtroendet för vuxna och de beslut som fattas.
  • Barn är inte skyldiga att delta i arbetet. Barnen behöver informeras om möjligheten att när som helst avstå från att delta i samtal, yttra sig eller ta del av information.
  • Att samla in barns erfarenheter för att kunna få en bättre samhällsplanering kräver andra ställningstaganden och förberedelser än då barn är delaktiga i individuella insatser som rör dem själva.

Planera för att göra barn delaktiga

När barn ska delta i ett utvecklingsarbete behöver barnets bästa stå i fokus. För att nå goda resultat och ett mervärde för alla inblandade krävs förberedelser där både etiska och juridiska aspekter tas med i planeringen.

1. Avgör syftet och hur resultatet ska användas

Formulera tydligt syftet med barnens medverkan och hur barnens svar ska användas. Vad är det vi vill ta reda på? På vilket sätt kan barnens synpunkter och erfarenheter komma till användning? Klargör syftet för er själva och formulera det sedan på ett sätt så det kan presenteras begripligt för barn och föräldrar.

2. Sök kunskap som redan finns

Ta reda på om kunskapen ni söker redan finns tillgänglig. Kanske finns det någon inom den egna verksamheten eller i en annan verksamhet, myndighet eller ideell organisation som haft kontakt med barn om samma fråga och samlat in underlag.

3. Bedöm värdet och riskerna

När vi samlar in kunskap är det viktigt att tänka på att barn är en särskilt skyddsvärd grupp. Vi behöver bedöma hur stora riskerna är och hur betungande medverkan kan bli. Men självklart ska vi också ha med oss fördelarna, och inte i onödan förhindra barns medverkan. I praktiken kan bedömningen av hur barnen kan påverkas till exempel avgöra vilken insamlingsmetod ni väljer.

Det är viktigt att tänka på att barn kan ha olika erfarenheter av olika verksamheter. Att skolan är obligatorisk kan göra att barn har svårt att se att ett deltagande i en undersökning som sker där är frivilligt. När det gäller socialtjänsten kan barnet känna att familjen är i ett beroendeförhållande till de professionella, till exempel om socialtjänsten står för familjens försörjning och kanske ställer upp för frågor för att inte familjen ska råka illa ut.

4. Välj metod

Välj insamlingsmetod utifrån syftet samt de analyserade riskerna och fördelarna med arbetet. Är det till exempel mest lämpligt med intervjuer i grupp eller enskilt, enkätundersökning eller observationer. Gör det inte för komplicerat. Ni kanske inte behöver ha som ambition att ställa samma fråga till en hel årskurs. Det viktiga är att komma till nya insikter och kanske få till en eftersträvad kulturförändring.

5. Reflektera över risken att vissa grupper inte kommer med

Hur de barn som tillfrågas om deltagande väljs ut är betydelsefullt. Urvalet kan förstås bero på syftet och vilken målgrupp det gäller men det är viktigt att vara medveten om risken för att systematiskt utesluta vissa grupper av barn från att vara delaktiga. Det kan handla om barn med funktionsnedsättningar som behöver särskilda hjälpmedel för att kunna delta eller någon som inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl för att vara med i en gruppdiskussion. Barn med synskada kan till exempel ha svårt att fylla i enkäter, beroende på hur de är utformade.

6. Ha beredskap för att hantera det barn berättar

Trots att avsikten med att ta in barns synpunkter inte är att beröra känsliga ämnen kan det ändå hända att barn berättar saker som kan göra er oroliga. Om ni ser en sådan risk kan det vara bra att från början ge tydlig information om skyldigheten att göra orosanmälan. Här avses skyldighet enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen.

Barnen kan också berätta sådant som tyder på brister eller missförhållanden i verksamheterna. Utifrån det är det bra att ha beredskap för att den som intervjuar eller leder aktiviteten kan behöva anmäla brister i den egna eller andras verksamheter, till exempel genom att göra en lex Sarah-anmälan eller rapportera risker för vårdskador.

Läs mer om lex Sarah

Praktiska frågor

Här följer mer praktiska frågor som kan vara bra att ha tänkt på innan arbetet inleds.

  • Hur ska vi hitta de barn som ska delta?
  • Vilken verksamhet är mest lämpad att samla in barnens synpunkter?
  • Var kan eventuella intervjuer eller aktiviteter genomföras?
  • Hur ska ni hämta in samtycke från de barn och/eller föräldrar som behöver samtycka? Vilken information behöver den eller de som ska samtycka?

Ge viktig information från början

Vad är syftet med barnens medverkan och hur kommer resultatet att användas? Om barn kommer att citeras är det viktigt att informera om det och om det kommer att vara anonymt. Känner barn och föräldrar till skyldigheten att göra orosanmälan om något kommer upp som leder till misstanke om att ett barn far illa? Hur återkopplar ni resultat till deltagarna, när och vem mer kommer att få ta del av informationen? Redan när ni ställer frågan om deltagande är det bra att berätta det viktiga.

Stöd till barn som behöver det efteråt

Hur ger vi stöd till barn som behöver det efteråt? När ni bestämt detta, berätta för barnen vem de kan vända sig till om de känner att de vill prata efter en intervju, enkät eller workshop. Även om det inte var avsikten, kan samtalet med barnet ge upphov till tankar och känslor som barnet behöver fortsatt stöd för att hantera.

Kompensation för deltagande

Ska deltagarna kompenseras på något sätt? I diskussionen om att ge ersättning eller inte kan ni utgå från hur stor insatsen är för barnen. Om barnet till exempel behöver resa långt för att delta eller missar undervisning eller behöver göra avkall på fritidssysselsättning kan det finnas större anledning till ersättning.

Läs mer: 

Juridiskt stöd

Det finns många juridiska frågor att förhålla sig till när man involverar barn i utvecklingsarbete. Här går vi igenom de viktigaste. Känner ni er osäkra kan det vara bra att kontakta jurist eller dataskyddsombudet i er verksamhet.

Hämta in samtycke

Inför ett barns (under 18 år) medverkan behöver ni bedöma individuellt för varje barn vem som ska samtycka till att barnet deltar. Detta beror bland annat på barnets ålder och mognad och vilken fråga det gäller. Vårdnadshavare har generellt rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska de dock ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Om barnet har två vårdnadshavare gäller detta för båda vårdnadshavarna.

För att barn eller vårdnadshavare ska kunna ta ställning till deltagandet behöver de få tillräcklig och anpassad information så att de förstår vad det är som samtycket omfattar.

Hantera personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person. Det kan exempelvis vara namn, adress, personnummer och uppgifter om hälsa. Även foton på personer klassas som personuppgifter, liksom digitala ljudinspelningar, även om inga namn nämns vid inspelningen.

En grund i regelverket är att verksamheter ska samla in så få personuppgifter som möjligt. Det är därför viktigt att tänka igenom hur insamlade uppgifter kan minimeras, genom att från början skapa arbetssätt för att undvika spårbarhet mellan en uppgift och ett enskilt barn, till exempel genom hur kontakter tas för att hitta barn som vill delta, eller hur man dokumenterar det barn berättar.

Att behandla personuppgifter är att samla in, lagra, bearbeta och sprida dem. Skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården får behandla personuppgifter endast under vissa förutsättningar som uppställs i gällande regelverk för respektive verksamhet. Det saknas däremot rättsligt stöd för att de tre aktörerna ska kunna behandla personuppgifter gemensamt.

Förutom att ta reda om det finns stöd i lag för att samla in och behandla personuppgifter är det även viktigt att försäkra sig om att inga personliga uppgifter sprids till obehöriga.

Sekretess och tystnadsplikt

Bestämmelser om sekretess gäller offentlig verksamhet, medan organisationer som bedriver verksamhet på området omfattas av tystnadsplikt.

Sekretesskyddade uppgifter hos en myndighet får inte lämnas ut till andra myndigheter eller till enskilda, om det inte finns stöd för det i en sekretessbrytande bestämmelse eller det finns samtycke från den enskilde. Som huvudregel krävs att båda vårdnadshavarna (om det finns två) samtycker till att informationen lämnas ut. Men beroende på ålder och mognad kan barnet i vissa fall själv eller tillsammans med vårdnadshavare lämna samtycke.

I situationer när uppgifter inte kan sekretesskyddas är det viktigt att barn och vårdnadshavare förstår att uppgifterna kan komma att delas med andra, så de kan välja om de ändå vill dela med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter