Ansvarsfördelning

Elevhälsan och arbetet med elevhälsa styrs bland annat genom följande lagar och regler:

• skollagen (2010:800)
• hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
• förvaltningslagen (2017:900)
• socialtjänstlagen (2001:453)
• arbetsmiljölagen (1977:1160)
• patientsäkerhetslagen (2010:659)
• patientlagen (2014:821)
• patientdatalagen (2008:355)
• offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
• EU:s dataskyddsförordning (GDPR)

Arbetet styrs också genom

• Skolverkets och Socialstyrelsens bindande föreskrifter. Det är rättsregler som bestämmer enskildas och myndigheters, till exempel personals och skolors handlande.
• Skolverkets och Socialstyrelsens allmänna råd. Allmänna råd är inte bindande. Det är generella rekommendationer för hur lagar, förordningar och föreskrifter kan eller bör tillämpas. 

Allmänna råd – Skolverket

Föreskrifter och allmänna råd – Socialstyrelsen

Skolverkets författningssamling SKOLFS – Skolverket

Skollagen om elevhälsa

Skollagen anger att det ska finnas elevhälsa för elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Skollagen anger vidare att elevhälsan

• ska omfatta medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats och att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare
• främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande 
• ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål  
• ska bedriva arbete på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal 
• ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. 
• vid behov ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 

Skollagen – Riksdagen

Vad innebär tillgång till elevhälsa?

Det är skolans huvudman som ansvarar för att alla elever har tillgång till elevhälsa i den omfattning som de har rätt till enligt skollagen. Det är också huvudmannen som avgör exempelvis hur mycket personal som ska finnas inom elevhälsan, vilken kompetens som behövs utifrån de krav som skollagen ställer och hur ofta olika personalkategorier behöver vara på plats i skolan. Bedömningen ska göras utifrån de lokala behoven.

Huvudmannen kan välja att bedriva elevhälsan i egen regi, samverka med annan kommun eller region om elevhälsans medicinska insats eller lägga ut elevhälsan på entreprenad.

Skolinspektionen och IVO granskar elevhälsan

Skolinspektionen granskar att huvudmannen följer skollagens krav. Myndigheten kontrollerar att det finns tillgång till elevhälsa och hur den fungerar vid skolan. Skolinspektionen kan också granska till exempel hälsobesöken, det systematiska kvalitetsarbetet och hur elevhälsan samverkar med lärare och övrig personal på skolan.

Om huvudmannen är vårdgivare till den hälso- och sjukvård som elevhälsans medicinska insats bedriver, inspekterar IVO också huvudmannen. IVO kan till exempel granska om elevhälsans medicinska insats har rätt kompetens för att uppfylla hälso- och sjukvårdens regelverk om god och säker vård. Det granskar även om vårdgivaren bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär att IVO granskar hur vårdgivaren planerar, leder och kontrollerar verksamheten.

Elevhälsan – Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Råd och vägledning: Elevers hälsa – Skolinspektionen 

Elevhälsan ska vara kostnadsfri

Elevhälsans insatser ska vara kostnadsfria för elever. Ersättning för elevhälsan ingår i det grundbelopp som hemkommunen ger för varje elev i fristående skolor. Ersättningen är till för kostnader för medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser. Grundbeloppet omfattar även ersättning för undervisning.

Det handlar om kostnader för

• skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter
• undervisande personal
• stödåtgärder för elever
• arbetslivsorientering 
• kompetensutveckling av personalen. 

För elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska hemkommunen ge ett tilläggsbelopp.

Ansöka om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder – Skolverket