Delaktighet, bemötande och kommunikation i insatsen kontaktperson

Personen som får insatsen kontaktperson ska i så hög utsträckning som möjligt kunna välja självständigt, fatta egna beslut och påverka insatsens innehåll. Socialtjänsten behöver ge relevant och tillgänglig information till den enskilde så att hen kan vara delaktig i planeringen av insatsen. Som kontaktperson är det viktigt att vara lyhörd för behov och önskemål från den enskilde vid genomförandet av insatsen.

Det finns olika benämningar på olika professioner inom socialtjänsten. Nedan använder vi benämningen kontaktsekreterare för den som verkställer uppdraget.

Delaktighet i möten med socialtjänsten

Information om insatsen

Det är viktigt att socialtjänsten ger relevant och tillgänglig information så att personen som ska få en kontaktperson får en förståelse för hur insatsen är tänkt att fungera. Som kontaktsekreterare är det viktigt att vara tydlig med hur insatsen fungerar rent praktiskt. Personen behöver tidigt få information om hur många kontakttillfällen per månad hen har fått beviljat och vad ett kontakttillfälle är.

Tillgänglig kontaktsekreterare

Det är också viktigt att som kontaktsekreterare vara lyhörd både i relationen till den enskilde och i relationen till kontaktpersonen. I början kanske kontakt med kontaktsekreteraren sker oftare för att sedan ske mer sällan när kontaktpersonen och den som får insatsen känner sig tryggare med varandra. Både personen som får insatsen och den som är kontaktperson ska alltid kunna vända sig till kontaktsekreteraren med olika frågor och funderingar.

Förutsättningar för delaktighet

Det är grundläggande att personen som ska få en kontaktperson får rätt förutsättningar för att kunna vara delaktig i planeringen. Kontaktsekreteraren behöver ha relevant kunskap om konsekvenserna av individens funktionsnedsättningar. Kontaktsekreteraren behöver också uppmärksamma och tillgodose behov av individuellt anpassade alternativ och kompletterande kommunikation. Sedan behöver kontaktsekreteraren använda kunskap om den enskildes kognitiva stödbehov för att skapa trygghet i möten. Kontaktsekreteraren bör träffa personen som ska få insatsen innan matchning med en kontaktperson. Det kan ge information om behov, önskemål och förmågor vilket ger förutsättningar för en bra matchning. Socialtjänstens roll är att utgå från den enskildes önskan och behov - inte anhörigas, gode mans, personalens eller kontaktpersonens eventuella förväntningar. Det är viktigt att beskriva för personen som ska få en kontaktperson hur matchningen går till, och vad den bygger på.

Delaktighet i möten med kontaktpersonen

Som kontaktperson är det viktigt att vara lyhörd för behov och önskemål från den som har beviljats insatsen. Mötet med individen är centralt för att få reda på hens behov. För att skapa tillit i mötet behövs ett bemötande som utgår från respekt, ödmjukhet och empati.

Att göra saker tillsammans, och kanske pröva nya aktiviteter, kan bidra till meningsfulla upplevelser både för kontaktpersonen och den som har insatsen. Det beror förstås på hur trygg relationen är. Om relationen inte är trygg kan kontaktsekreteraren vara ett stöd. Ibland handlar det däremot inte alls om nya aktiviteter utan det viktiga är att umgås och vara tillsammans. En grundförutsättning är att kontaktpersonen har tid för uppdraget, erbjuder kontinuerliga träffar och genomför det man har kommit överens om.

Kontaktpersonen har huvudansvaret för relationen med personen som har beviljats insatsen. Det innebär till exempel att boka in träffar, hitta på aktiviteter och höra av sig regelbundet.

Fungerande kommunikation

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för delaktighet. Ibland behövs extra kunskap och stöd för att kommunikationen ska fungera. Tillgänglig kommunikation innebär bland annat att den är anpassad för personer med syn- eller hörselnedsättning och nedsatt kognitiv eller intellektuell förmåga.

Kontaktpersonen måste utgå från den enskildes behov om hur man ska kommunicera med varandra, på vilket sätt man ska hålla kontakt och hur träffarna ska gå till.

Alternativ och kompletterande kommunikation

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK

Om kommunikation och AKK – metoder – Västra Götalandsregionen

Det finns flera metoder för att kunna strukturera och underlätta kommunikation när någon av parterna i samtalet behöver mer stöd. Läs om olika metoder hos Västra Götalandsregionen.

Om kommunikation och AKK – Västra Götalandsregionen

Information om vissa funktionsnedsättningar

Kontaktpersonen behöver inte ha kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. Men det kan underlätta för den som är kontaktperson att ha grundläggande kunskap om vad en funktionsnedsättning kan innebära.

Läs mer om olika funktionsnedsättningar på Kunskapsguiden:

Adhd

Autism

Hörselnedsättning och dövhet 

Synnedsättning och blindhet

Dövblindhet

Språkstörning

Intellektuell funktionsnedsättning

Den som har en intellektuell funktionsnedsättning, IF, har svårare att förstå och behöver mer tid för att lära sig och minnas. Livet kan se väldigt olika ut för personer med IF. Det är inte bara funktionsnedsättningen som avgör vad man klarar av. Träning, kommunikation, erfarenheter och anpassningar är andra saker som kan påverka.. Inom gruppen finns olika grader av IF: lindrig, måttlig, svår och mycket svår.

Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning ställs enligt tre kriterier:

  • Nedsatt funktion gällande förmåga att till exempel planera, lösa problem, tänka abstrakt och nedsatt funktion vid inlärning
  • Nedsatt funktion gällande adaptiv förmåga, det vill säga  hur man fungerar i vardagliga situationer, till exempel i sociala sammanhang, i kommunikation och i att kunna självständigt genomföra olika vardagsrutiner
  • De nedsatta funktionerna ska ha funnits före 18 års ålder.

Det är vanligt att personer med IF har andra funktionsnedsättningar eller sjukdomsdiagnoser. Graden av IF och förekomsten av andra diagnoser påverkar i hög grad vilket stöd en person kan behöva.

Intellektuell funktionsnedsättning – information på Habilitering & Hälsa Region Stockholm

AKK som kommunikationsstöd – Socialstyrelsens utbildningsportal

Webbutbildning om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, som kommunikationsstöd. Syftet med utbildningen är att du ska få kunskaper för att kunna tillämpa AKK på din arbetsplats.

Mina möten – Checklista från Attention

Attention har checklistor för dig som arbetar inom socialtjänst som möter barn och unga med NPF.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen och Myndigheten för delaktighet, MFD Senast granskad:

Källor:

Vägar till ökad delaktighet, Socialstyrelsen, 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.