Roller och ansvar i insatsen kontaktperson

Socialtjänsten ansvarar för handläggning och uppföljning av insatsen kontaktperson. En kontaktperson ansvarar för att stödja en person med funktionsnedsättning att bryta social isolering. Uppdraget handlar om att vara ett medmänskligt socialt stöd, inte ett professionellt stöd.

I uppdraget som kontaktperson ingår det att vara engagerad, stödjande och socialt ansvarig. Kontaktpersonen behöver inte ha kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. Men det kan underlätta för den som är kontaktperson att ha grundläggande kunskap om vad en funktionsnedsättning kan innebära.

Utgår från önskemål och behov hos personen som har insatsen

Hur kontakten och träffarna ser ut och fungerar ska utgå från önskemål och behov hos personen som har insatsen. Det är viktigt att kontaktpersonen är lyhörd men också bidrar med idéer och förslag på aktiviteter.

En viktig del av kontaktpersonens ansvar är att medverka vid uppföljningar med socialtjänsten. Där berättar kontaktpersonen hur uppdraget fungerar och om det har blivit några förändringar i insatsen.

Omfattas av sekretess

Kontaktpersonen omfattas av sekretess och den gäller livet ut. Alltså fortsätter den gälla även om uppdraget tar slut. I uppdraget ingår också rapporteringsskyldighet vilket innebär att kontaktpersonen måste berätta för socialtjänsten om det finns anledning att oroa sig för personen som den är stöd till.

Skyldig att rapportera missförhållanden

Lex Sarah är en samling bestämmelser som bland annat innebär att personal och uppdragstagare i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Kontaktpersonen ska därför rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden som rör den enskilde. Det kan vara handlingar som utförts, eller handlingar som inte har utförts, som inneburit hot mot eller medfört konsekvenser för en eller flera personers liv, säkerhet eller hälsa.

Lex Sarah

Nätverkskarta

Nätverkskartan nedan tydliggör kontaktpersonens roll i förhållande till andra livsområden som till exempel utbildning, bostad eller andra LSS-insatser. Nätverkskartan kan användas av kontaktsekreterare i dialog med kontaktpersonen för ett resonemang om insatsens omfattning.

Nätverkskarta.jpg

Se bilden på nätverkskartan i större format (pdf)

Rekryteringsfrågor

För att undersöka och bedöma om en person är lämplig att ta uppdraget som kontaktperson kan det vara till hjälp att ställa utforskande frågor. Nedan följer några exempel på sådana:

  • Kan du berätta vad du känner till om att vara kontaktperson?
  • Varför vill du bli kontaktperson?
  • Vad har du för sysselsättning?
  • Vad har du gjort innan din nuvarande sysselsättning?
  • Vad har du för socialt nätverk?
  • Vad gör du på din fritid? Vad har du för intressen? Har du något ”specialintresse”?
  • Är du engagerad i någon förening eller liknande på din fritid som tar av din tid?
  • Hur tror du att någon som känner dig väl skulle beskriva dig som person?
  • Hur tror du att din personlighet och dina egenskaper skulle kunna komma till användning i ett kommande uppdrag?
  • Har du kommit i kontakt med personer med funktionsnedsättning under din uppväxt eller senare i livet?

Socialtjänstens ansvar och process

Socialtjänstens grundprocess beskriver de steg den enskilde genomgår i kontakterna vid alla insatser inom socialtjänsten. Processmodellen omfattar handläggning, genomförande och uppföljning av beslutad insats som till exempel kontaktperson enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det är centralt att den som ansöker om insatsen så långt som möjligt är delaktig i hela processen.

Det finns olika benämningar på olika professioner inom socialtjänsten. Här använder vi biståndshandläggare som benämning för den som fattar beslut om insatsen och kontaktsekreterare för den som planerar uppdraget.

Socialtjänstens grundprocess (NI 2016:1)

socialtjanstens-grundprocess-MFD.jpg

Se bilden på socialtjänstens grundprocess i större format (pdf)

Aktualisera – Den enskilde eller den som företräder den enskilde har ansökt om insatsen kontaktperson enligt LSS.

Utreda – Biståndshandläggare inhämtar uppgifter för att kunna bedöma personkretstillhörighet och individuellt bedöma den enskildes behov av insatsen kontaktperson utifrån centrala begrepp om goda levnadsvillkor enligt LSS.

Besluta – Biståndshandläggare fattar beslut om bifall eller avslag på den enskildes ansökan om kontaktperson.

Utforma uppdrag – Biståndshandläggaren skickar en beställning och överför information om den enskildes behov av insatsen kontaktperson till kontaktsekreterare som sedan planerar insatsen.

Genomföra uppdrag Insatsen planeras tillsammans med kontaktsekreterare och den enskilde. Matchning med den enskilde och kontaktperson görs. Insatsen startar och en genomförandeplan upprättas.  

Följa upp – Insatsen följs med regelbundenhet upp av biståndshandläggare och kontaktsekreterare.

Insatser enligt LSS – från ansökan till uppföljning

Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner – Stödmaterial till chefer – Socialstyrelsen

Kvalitetsarbete i kontaktpersonverksamheten

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på att alla kommuners kontaktpersonverksamhet ska ha ett ledningssystem och att den ska bedrivas med god kvalitet. Arbetet med kvalitet handlar om att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och fortlöpande förbättra verksamheten. Det ska finnas fastställda och beskrivna processer och rutiner som bidrar till värde och nytta för den som har kontaktperson. Nyttan och värdet för den enskilde är till exempel självbestämmanderätt och att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över insatsen.

Det systematiska kvalitetsarbetet skapar ordning och reda så att missförhållanden och avvikelser kan förebyggas. Dokumentation som görs på ett strukturerat sätt är centralt i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i kontaktpersonverksamheten. De som bedriver kontaktpersonverksamhet behöver skapa förutsättningar för kontaktpersonerna att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Kontaktpersonernas erfarenheter gällande verksamheten kan ge värdefull information i kvalitetsarbetet. Insatser av hög kvalitet och som fungerar väl kännetecknas av att man löpande åtgärdar synpunkter och problem inom den egna kontaktpersonverksamheten.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Faktagranskad av: Socialstyrelsen och Myndigheten för delaktighet, MFD Senast granskad:

Källor:

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sveriges riksdag.
Vägar till ökad delaktighet, Socialstyrelsen, 2017.
Proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade 1992/93:159, Sveriges Riksdag, 1993.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.