Om bedömningsinstrument

Du som behandlare kan använda olika bedömningsinstrument när du fattar beslut om åtgärder för personer med alkohol- och narkotikaproblem. Exempel på bedömningsinstrument är AUDIT, DUDIT, ADDIS, SCID I, MINI och ASI.

Bedömningsinstrument kan du som behandlare använda som en del i ett beslutsunderlag när du fattar beslut om åtgärder för personer med alkohol- och narkotikaproblem. Genom att använda bedömningsinstrument för identifiering, diagnostik, bedömning och uppföljning blir metoden strukturerad.

Bedömningsinstrument består av formulär med fastställda frågor. Genom att använda dem kan du:

  • snabbt samla in information
  • förvissa dig om att viktig information inte glöms bort
  • göra informationen jämförbar.

Bedömningsinstrument kan också fungera som viktiga underlag i kontakten med klienter eller patienter i den tidiga behandlingsplaneringen. Du kan använda dem både för att välja åtgärder på rätt nivå och för att följa utfallet av de åtgärder som klienten eller patienten har fått. Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var en person söker hjälp.

Granskning av bedömningsinstrument redovisas i Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete

AUDIT och DUDIT – identifiering av alkohol- och narkotikaproblem

Bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT kan du använda för att identifiera om en person har alkohol- eller narkotikaproblem. De två screeninginstrumenten kan du också använda för att återkoppla resultatet till klienten eller patienten. Återkopplingen gör grunderna för besluten tydligare och mer öppna. Den svarar både mot kravet att informera klienterna och patienterna, och kan i sig skapa motivation till förändring. När en behandling är klar kan du även använda bedömningsinstrumenten för att följa upp resultatet.

AUDIT är ett självskattningsinstrument som du använder för att bedöma om en person har problem med alkohol. DUDIT är ett parallellinstrument med syftet att identifiera om en person har problem med narkotika (inklusive beroendeframkallande läkemedel). Instrumenten ger information om konsumtionsnivåer, tecken på utveckling av beroende och skador relaterade till konsumtionen. Instrumenten har ett brett användningsområde inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård.

ADDIS, SCID I och MINI – diagnostik av alkohol- och narkotikaproblem

När du har identifierat att en person har alkohol- eller narkotikaproblem kan du behöva gå vidare för att ställa en diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling. Som underlag för att ställa diagnos finns ett antal instrument med strukturerade frågor som du kan använda som hjälpmedel. ADDIS, SCID I och MINI är tre instrument som kan ge underlag för att ställa diagnos enligt något av diagnossystemen ICD eller DSM.

ADDIS

Alkohol- och drogdiagnosinstrumentet ADDIS är en strukturerad intervju som kan ge dig underlag för att diagnostisera skadligt bruk och beroende av alkohol och andra droger enligt ICD-10, och missbruk och beroende enligt DSM-IV. Utöver frågor om alkohol och narkotika ingår även kortare screeningfrågor om social situation, ångest, depression och stress samt nikotin och koffeinintag.

SCID I

SCID I är en semistrukturerad intervju som du kan använda som underlag för att diagnostisera personer med psykiska symtom, inklusive missbruk eller beroende av alkohol eller andra substanser. Syftet är att under intervjun samla in relevant information för en klinisk bedömning enligt kriterierna i DSM-IV. SCID I använder i första hand du som arbetar inom specialiserad psykiatri och beroendevård.

MINI

MINI är en kortfattad diagnostisk intervju som följer kriterierna för de vanligaste psykiatriska tillstånden inklusive missbruk eller beroende i DSM-IV. Resultatet kan du även översätta till diagnoser enligt ICD-10. Med hjälp av MINI kan du enkelt, billigt och snabbt (cirka 15–20 minuter) kartlägga en klients eller patients olika psykiatriska tillstånd.

Mer om M.I.N.I. – stöd för diagnostik vid psykisk ohälsa inom primärvården

ASI – bedömning av hjälpbehov

För att kunna bedöma en persons behov av stöd, planera ett behandlingsprogram och välja insatser för rehabilitering behöver du ta hänsyn till varje persons särskilda förhållanden. Klientens eller patientens behov avgör val av insats. Förutom missbruks- eller beroendeproblem behöver du även kartlägga hela livssituationen.

ASI kan ge en samlad bild över problem inom olika livsområden och av erfarenheter av tidigare eller pågående behandling. ASI innehåller frågor om alkohol- och narkotikaanvändning, fysisk hälsa, arbete och försörjning, rättsliga problem, familj och umgänge och psykisk hälsa.

Den svenska versionen av ASI finns i två versioner – ASI Grund och ASI Uppföljning – med ytterligare ett hjälpmedel för sammanställning inför återkoppling till klienten – ASI Återkoppling.

Mer om ASI – Addiction Severity Index

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Källor:

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen, 2019.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter