Adhd är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Cirka sju procent av alla elever har en adhd-diagnos. Elever med adhd har ofta svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering.
Elever med adhd kan ha svårt att fokusera, till exempel behålla uppmärksamheten på saker som uppfattas tråkiga, och att styra uppmärksamheten på ett flexibelt sätt. Elever med adhd kan också ha svårt att bromsa och kontrollera sina impulser, och lyssna och lära koncentrerat.
Elever med adhd kan ibland också ha andra funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi, autism och intellektuell funktionsnedsättning. Även selektivt ätande, skadligt substansbruk och sömnproblem kan förekomma.
Även elever med stora svårigheter brukar kunna koncentrera sig om de är mycket motiverade. Men barn och unga med adhd har svårare att klara påfrestningar och blir fortare trötta än andra. Det går åt mycket energi till att göra saker som andra inte alls behöver anstränga sig för.
Adhd kan i olika grad påverka barns och ungas uppväxt och skolsituation. Funktionsnedsättningen ökar sårbarheten för påfrestningar och kan vara en riskfaktor för att utveckla depression, ångest, ätstörningar och annan psykisk ohälsa.
Uppmärksamma elever med adhd
Lärare och andra i skolpersonalen som möter eleverna ofta har möjlighet att se om en elev har svårt med till exempel koncentration, uppmärksamhet och impulskontroll.
Första steget är att uppmärksamma elevens behov av stöd, och se till att elevhälsan blir involverad. Elevhälsan kan uppmärksamma att elevers utvecklingsavvikelser eller beteendeproblem kan vara symptom på adhd och därefter uppmärksamma elevens vårdnadshavare och skolans rektor på misstanken.
Elevhälsans personal kan ge råd, information och stöd till skolans personal och till vårdnadshavare, i väntan på specialistbedömning.
Om eleven har svårt att uppfylla kriterierna i ett eller flera ämnen behöver läraren uppmärksamma elevens behov av stödinsatser. Alla elever har rätt till stöd och extra anpassningar om de behöver det, oavsett om de har en diagnosticerad funktionsnedsättning eller ej.
När eleven har fått en diagnos behöver elevhälsans personal ofta fortsätta att ge stöd och hjälp i skolan tillsammans med lärare och annan personal, och även följa upp och utvärdera stödet. Det stöd som eleven får i skolsituationerna ska följa med under hela skoldagen, till exempel vid måltider och raster.
Det kan behövas en samordnad individuell plan, SIP, för att samverka med externa aktörer och samordna insatserna. Skolan har inte skyldighet att kalla till SIP enligt lag. Däremot har de skyldighet att samverka utifrån annan lagstiftning.
Samordnad individuell plan SIP – Uppdrag psykisk hälsa
Att skapa bra lärmiljöer för elever med adhd
Elever med adhd kan behöva olika typer av stöd och hjälp för att det ska gå bra att vara i skolan och lära sig på lektionerna.
Exempel på vad som brukar underlätta skolgången för elever med adhd är
- trygghet och studiero
- tydliga upplägg för lektioner, aktiviteter och scheman
- nedskrivna instruktioner i korta enkla steg
- visuellt stöd.
Med rätt anpassningar och stöd utifrån elevens behov kan eleven få hjälp att hitta strategier för att hantera svårigheterna.
Skolans arbete med elever med funktionsnedsättning
Alla elever har rätt till stöd och extra anpassningar om de behöver det, oavsett om de har en diagnosticerad funktionsnedsättning eller ej.
Skolans arbete med stödinsatser
Skolan har enligt skollagen ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.