Det är olika hur autism visar sig och hur stora svårigheter man har. Därför används även begreppet ”autismspektrum”. Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser och ibland används förkortningen AST.
Elever med autism har också andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar, till exempel adhd, intellektuell funktionsnedsättning, tvångssyndrom eller tics. Även ätstörningar och sömnproblem är vanligt.
Vid alla autismspektrumtillstånd kan man ha vissa svårigheter att samspela socialt med andra. Man kan till exempel ha
- svårt att förstå hur andra tänker och känner
- svårt att kommunicera, även språkligt
- begränsningar och upprepningar i sitt beteende
- begränsade intressen.
Ibland kan man även ha svårt att hantera sinnesintryck.
Att ett barn har autism märks oftast före skolåldern. Men svårigheterna kan också upptäckas i skolan, när det ställs större krav på både prestationer och att anpassa sig till en grupp.
Behoven varierar
Autism kan förekomma hos barn på alla begåvningsnivåer och den enskilda individen kan ha en ojämn begåvningsprofil. De allra flesta elever med autism kan följa läroplanen, med vissa anpassningar. Många kan gå i en vanlig klass med särskilt stöd. Andra behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp.
Vissa barn och unga med autism har även en intellektuell funktionsnedsättning. Då finns möjlighet att tas emot i anpassad grund- och gymnasieskola.
Autismspektrumtillstånd förbises oftare hos flickor än hos pojkar eftersom flickors symtombild oftare är mindre karaktäristisk.
Autism påverkar i olika hög grad barn och ungas uppväxt och skolsituation. Funktionsnedsättningen ökar sårbarheten för påfrestningar och kan vara en riskfaktor för att utveckla depression, ångest och annan psykisk ohälsa. Det kan också vara en riskfaktor för att utsättas för våld.
Våld mot barn med funktionsnedsättning – Kunskapsguiden
Det är mycket varierande vilka behov barn med en diagnos inom autismspektrum har av pedagogiska och sociala stödinsatser under uppväxten. Det är det enskilda barnets behov som behöver avgöra vilka stödinsatser som sätts in.
Uppmärksamma elever med autism
Lärare och andra i skolpersonalen som dagligen möter eleverna ofta har möjlighet att se om en elev har svårt med till exempel kommunikation och samspel med andra.
Första steget är att uppmärksamma elevens behov av stöd, och se till att elevhälsan blir involverad. Elevhälsan kan uppmärksamma att elevers utvecklingsavvikelser eller beteendeproblem kan vara symptom på autism och därefter uppmärksamma elevens vårdnadshavare och skolans rektor på misstanken.
Elevhälsans personal kan ge råd, information och stöd till skolans personal och till vårdnadshavare, i väntan på specialistbedömning.
Om eleven har svårt att uppfylla kriterierna i ett eller flera ämnen behöver läraren uppmärksamma elevens behov av stödinsatser. Alla elever har rätt till stöd och extra anpassningar om de behöver det, oavsett om de har en diagnosticerad funktionsnedsättning eller ej.
När eleven har fått en diagnos behöver elevhälsans personal ofta fortsätta att ge stöd och hjälp i skolan tillsammans med lärare och annan personal, och även följa upp och utvärdera stödet. Det stöd som eleven får i skolsituationerna ska följa med under hela skoldagen, till exempel vid måltider och raster.
Det kan behövas en samordnad individuell plan, SIP, för att kunna samverka med externa aktörer och samordna insatserna. Skolan har inte skyldighet att kalla till SIP enligt lag. Däremot har de skyldighet att samverka utifrån annan lagstiftning.
Samordnad individuell plan SIP – Uppdrag psykisk hälsa
Att skapa bra lärmiljöer för elever med autism
Elever med autism kan behöva olika typer av stöd och hjälp för att det ska gå bra att vara i skolan, lära sig på lektionerna och umgås med andra.
Stödet till elever med autism måste bygga på kunskap om autism och kännedom om elevens behov. Det behöver utgå från elevens svårigheter med social och språklig kommunikation och att hantera sinnesintryck. Det kan vara en utmaning för skolans personal att förstå att samma elev kan ha mycket goda förmågor inom vissa områden och stora behov av stöd inom andra.
Exempel på vad som brukar underlätta skolgången för elever med autismspektrumtillstånd är
- en överblickbar miljö
- förutsägbara dagliga rutiner
- att så få personer som möjligt arbetar med eleven.
En elev med svårigheter inom autismspektrum kan behöva hjälp att skapa förutsägbarhet, till exempel genom visuell planering, scheman och instruktioner.
Det kan exempelvis vara mer detaljerad struktur och konkret information än vad som ingår i ett vanligt skolschema. Eleverna kan ha svårigheter med raster, idrottslektioner och matsalar, vilket man inte får glömma bort när man utformar stödet i skolan.
Ofta krävs en nära samverkan mellan skolans personal och personalen i andra verksamheter som möter eleven och elevens vårdnadshavare. Vid behov bör skolans personal och vårdnadshavare kunna få gemensam handledning för att bäst möta elevens behov.
Med rätt anpassningar och stöd kan eleven få hjälp att hitta strategier för att hantera svårigheterna.
Skolans arbete med elever med funktionsnedsättning
Alla elever har rätt till stöd och extra anpassningar om de behöver det, oavsett om de har en diagnosticerad funktionsnedsättning eller ej.
Skolans arbete med stödinsatser
Skolan har enligt skollagen ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.